Mastitkonferensen i Nantes, andra dagen, förmiddag

×

Ladda ned original

Många pastoralister knyter ihop spenarna för att hindra kalven från att dia.

Huvudtalaren Mario Younan höll ett mycket intressant föredrag om kameler. Han är en tysk veterinär verksam i Kenya. Han är också handledare i vårt nystartade doktorandprojekt som ni har kunnat läsa om i ett tidigare inlägg här. Kamelen är en mycket viktig källa till mjölk i stora delar av världen.

Mastit hos kameler är mycket vanligt och Streptococcus agalactiae är en av de vanligaste patogenerna vilken ofta leder till förstörda juverdelar. Det är vanligt med kameler som har minst en och ibland alla fyra juverdelar förstörda. De är alltså inte trespenta utan nollspenta. Det är svårt att förebygga mastit i pastorala kamelbesättningar eftersom de är svåra att gruppera. Dessutom är det omöjligt att slå ut kroniker då kamelen i det närmaste är ett heligt djur för pastoralisterna. Det är också svårt (omöjligt) att behandla kameler med intramammarier då de har flera smala spenkanaler istället för en, samt ingen juvercistern. En bidragande orsak till mastit och juverskador är traditionen att knyta ihop spenarna för att hindra kalvarna från att dia. Det är en mycket vanlig sedvänja och som ni ser på bilderna kan metoderna vara ganska våldsamma. Som ni förstår står vi inför många utmaningar inför vårt kommande projekt.

Sedan pratade om Alice Hubert från Frankrike om celltal hos mjölkgetter och hur det påverkas av mjölkmaskinen. Tankcelltalet i franska getbesättningar är mycket högt, nästan 2 miljoner celler/ml (att jämföra med Sverige som kanske har 400 000–500 000 celler/ml och där de bästa gårdarna ligger under 150 000 celler/ml). Några av hennes slutsatser i den genomförda studien: Högt liggande rörmjölkning ger högre celltal än lågt. Många mjölkorgan (>20) är också en riskfaktor för högre celltal. Liksom högt vakuum och låg pulsation. Gårdar som ofta servade sin mjölkningsmaskin hade lägre celltal.

Sedan kom Virginie Clement, också från Frankrike. Hon presenterade en studie om hur celltalet kan användas för att selektera getter med bättre juverhälsa. Hon har tittat på raserna saanen och alpine. Även hon presenterade väldigt höga celltal på upp till 2,4 miljoner celler/ml. Det fanns rasskillnader där saanen hade de högsta celltalen. Mjölkning en gång om dagen gav ett högre celltal jämfört med att mjölka två gånger dagligen. Genom att välja ut djur med lägre celltal för avel kunde tankcelltalet sänkas.

Vladimir Tancin från Slovakien höll ett föredrag om celltal hos mjölkfår och effekter på produktion och mjölkkvalitet. Slovakien försöker gå över från handmjölkning till maskinmjölkning. De försöker också förändra mjölkningsrutinerna där bland annat en hårdhänt massage av juvret ingår i den traditionella rutinen. De flesta tackorna hade celltal under 200 000 celler/ml i hans studie. Han kunde också se att en mindre andel av tackorna hade väldigt höga celltal som bidrog till tankcelltal över gränsvärden. Det ser vi också i Sverige. Vidare påverkade celltalet mjölksammansättningen. Ett högt celltal var förknippat med lägre fetthalt och laktos samt lägre mjölkmängd.

Juliette Bouvier-Muller från Frankrike pratade om hur negativ energibalans hos tackor påverkar blodcellernas transkriptom vid en inflammation. Ska jag vara riktigt ärlig fattade jag nästan ingenting av denna föreläsning så specialintresserade kan höra av sig till mig så skickar jag abstract.

Vi fortsätter efter lunch med Behandling av mastiter.