Rådgivning och skötsel på IDF:s mastitkonferens i Köpenhamn

×

Ladda ned original

Kanelsnegler.

Först ut är Snorri Sigurdsson som jobbar för ett dansk-kinesiskt mjölkcenter. Syftet är att förbättra kunskaper hos kinesiska mjölkproducenter, anställda och veterinärer. Det har varit svårt att tillämpa traditionell rådgivning som standardrutiner och seminarier i Kina. Mer framgångsrikt har det varit att bjuda in danska mjölkproducenter som besöker kinesiska gårdar under några dagar. De ger också ut ett nyhetsbrev på såväl kinesiska och engelska. Gårdskurser har visat sig vara särskilt framgångsrika för de stora gårdarna. Kina har ett mer hierarkiskt system där alla beslut måste förankras med högsta chefen.

Min egen (Ylva Persson) presentation ska jag skriva lite mer om senare. Men det var roligt att få prata om mitt juverhälsoprojekt i Bangladesh i denna västerländskt dominerade miljö.

×

Ladda ned original

Mark Humphris från Dairy Australia berättar om ett nytt utbildningsprogram för gårdar i Australien. Gårdarna blir större på Australien, problemen med Mycoplasma bovis ökar och antibiotikafrågan blir allt viktigare. Så det finns behov för ny kunskap. Utbildningsprogrammet som pågår under 12 månader innehåller webbkurser, fokusgrupper, gårdsutbildningar med många olika kompetenser representerade och hemuppgifter.

Finola McCoy från Irland om mjölkkvalitet och juverhälsa. Irland exporterar det mesta av sin mjölk och sitt kött. Så mjölkkvaliteten är mycket viktig. Irland har 1,45 miljoner kor i 17 500 gårdar. Mjölkproduktionen är 5100 liter/ko och år så den är ganska låg men å andra sidan är systemet nästan helt betesbaserat. Deras program CellCheck handlar om att sätta upp mål, ökad medvetenhet och kunskap, god praxis, kapacitetsutbyggnad och utvärdering. De har också ett pris som delas ut till den bästa gården baserat på det bästa celltalet och största förbättringen. 71 procent av gårdarna har ett celltal under 200 000 celler. Irland har nyligen etablerat en nationell databas för celltal, något vi ju haft i evighet i Sverige och som vi tar för självklart.

Israel har på senare tid blivit mer intresserade av selektiv sintidsbehandling med antibiotika istället för att behandla alla kor, friska såväl som sjuka. Schmuel Friedman berättar hur detta kan baseras på gårdsdata. Selektiv sintidsbehandling tar mer tid. Djurägaren kanske undrar: varför ska jag då göra det? Därför gäller det att göra strategin så enkel som möjligt. Selektiv sintidsbehandling kan baseras på celltal. Till exempel celltal från den senaste provmjölkningen. Med en gräns på 200 000 celler hittades dock inte alla infekterade juverdelar i deras första studie och kan därför kompletteras med bakteriologi. De visade också att sintidsantibiotika och intern spenförslutare ökade sannolikheten för utläkning.

Scott McDougall från Nya Zeeland berättar att de har bestämt att de ska sluta med generell sintidsbehandling med antibiotika. Han menar att urvalet för vilka kor som ska behandlas kan baseras på CMT där kor med ett värde på 2 sintidsbehandlas. Urval baserat på CMT ledde i denna studie till högre antibiotikaanvändning än om celltal mätt med en celltalsmätare användes men å andra sidan mindre än vid generell sintidsbehandling. Dessutom hade CMT-gruppen en bättre utläkning och färre nyinfektioner. Tankeväckande är att 87 procent av infektionerna självläker enligt Scott (om de behandlas med spenförslutare).

Kul att se att så många länder hakar på den nordiska modellen med selektiv sintidsbehandling. Jag minns hur de skrattade åt oss för bara några år sedan. Trägen vinner.

Nu lunch!

Läs alla abstract här