Populärvetenskapligt om juverhälsa
Seminarium om koagulasnegativa stafylokocker dag 1
Jag och min SVA-kollega Ann Nyman (som är en riktig KNS-nörd) befinner oss i Gent i Belgien för ett tvådagars seminarium om koagulasnegativa stafylokocker, som ofta förkortas KNS.
Så här skriver vi om KNS på SVA:s webbplats:
"KNS är ett samlingsnamn på en grupp stafylokocker som oftast orsakar subklinisk eller lindrig klinisk mastit. Bakterierna kan orsaka enstaka fall av mastit i en besättning men kan ibland orsaka besättningsproblem med smittsamt förlopp och förhöjda celltal. Vissa arter av KNS är mer virulenta än andra. Data tyder också på att spridningsmönstret varierar mellan arterna. Vissa sprids oftast från juver till juver medan andra oftast sprids från omgivningen till juvret."
KNS är vanliga vid mastit i hela världen, både på ko och på andra djurslag. Några av föredragshållarna idag spekulerade i om KNS kan ha en skyddande effekt och till och med ha antibakteriella egenskaper. I så fall skulle en KNS-infektion kunna skydda juvret mot en infektion med till exempel Staphylococcus aureus. Studierna är dock motstridiga och det råder idag ingen konsensus om KNS är sjukdomsframkallande eller skyddande. Men då det finns så många olika KNS-arter finns sannolikt båda dessa egenskaper representerade i gruppen. Enligt en av de presenterande forskarna kan den skyddande effekten delvis bero på att mer än en femtedel av KNS-arterna producerar bakteriociner, det vill säga ämnen som produceras av vissa bakteriestammar och som har dödande effekt på andra stammar av samma eller annan, närstående art (källa Karolinska institutet 2017). En annan forskare visade att vissa KNS-arter hämmar andra KNS-arters och även Staphylococcus aureus förmåga att bilda biofilm, som är en viktig del av stafylokockernas sjukdomsframkallande egenskaper.
Kristine Piccart från hemmauniversitetet i Gent var alldeles nybakad som doktor. Igår disputerade hon på sin avhandling om KNS och presenterade idag en delstudie som visade att KNS-arten S. chromogenes är mer juverbunden än S. fleurettii (ny art för mig får jag erkänna) som är mer att betrakta som en miljösmitta. Den förstnämnda stannade kvar längre i juvret medan S. fleurettii snabbt eliminerades efter experimentell infektion. Dock gav båda bakterierna endast lindriga symtom på mastit.
Dessutom: En helt ny kunskap för mig är att KNS används som startkultur vid fermentering av kött, som till exempel salami.
Imorgon är en annan dag och då ska Ann och jag prata om våra studier på ko, får och kamel, i Sverige, Kenya och Rwanda.
Prenumerera på bloggen
Här bloggar Charlotta Fasth, Ylva Persson och Karin Persson Waller vid SVA om juverhälsa.