Afrikansk svinpest i norra Italien

Karta över rapporterade fallet av afrikansk svinpest (ASF) hos vildsvin (blå punkter) i norra Italien. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADIS 13 januari 2022.

Sedan mer än 40 år har ASF av genotyp I funnits på den italienska ön Sardinien, och efter väldigt omfattande och långvariga kontrollåtgärder så betraktas situationen sedan några år äntligen vara under kontroll, med förhoppningar om en snar utrotning.

Den smitta som nu påvisats i norra Italien är ASF av genotyp II, och det finns således inget samband med eventuellt kvarvarande smitta på Sardinien utan rör sig snarare om långväga smittspridning med ursprung i något av de länder som är drabbade av den ASF-epidemi som sedan 2014 pågår i stora delar av centrala och östra Europa.

Efter att det första fallet bekräftades hittades snabbt ytterligare fem smittade kadaver och ett område om 1 600 km² definierades som smittat, med intensifierat kadaversök, restriktioner för tillträde och jaktförbud. Vildsvinspopulationen är relativt tät i norra Italien, där det också finns många tamgrisbesättningar.

Utvecklingen av afrikansk svinpest i Europa

Italien blir nu den trettonde medlemsstaten att drabbas av den pågående spridningen av ASF genotyp II inom EU. Övriga medlemsstater som rapporterat utbrott hos tamgris eller vildsvin är: Belgien, Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Tjeckien, Tyskland, Ungern samt Grekland med en enskild rapport om ett utbrott i en småskalig besättning.

Tjeckien, som 2017 drabbades av en begränsad ASF-introduktion till vildsvin i östra delarna av landet friförklarades officiellt i mars 2019 och Belgien friförklarades i november 2020. Med undantag av Rumänien och till viss del Bulgarien har smittspridningen i EU främst skett i vildsvinspopulationen med sporadiska utbrott i tamgrisbesättningar och då med begränsad sekundär spridning.

Spridningen har dels skett successivt och långsamt inom vildsvinpopulationen, dels via långväga spridning med människans hjälp. Introduktionerna av ASF till det nya området i Italien, mer än 800 km från närmaste kända pågående smittspridning i vildsvinspopulationer, visar liksom tidigare att humanmedierad spridning kan ske när som helst, till vilket land som helst och till tamgrisar såväl som vildsvin oberoende av avstånd till pågående smittspridning i närliggande vildsvinspopulationer.

Italien är Europas åttonde största exportör av fläskprodukter, med uppskattade specialiteter som lufttorkad skinka och salami. Kött, andra kroppsdelar och kroppsvätskor från smittade vildsvin och tamgrisar innehåller smittämnet och införsel av sådana produkter till Sverige bedöms vara den största smittrisken för svenska grisar och vildsvin. Värmebehandling (60 grader Celsius) eller lagring i mer än 3-5 månader avdödar viruset. Lufttorkade och lättrökta produkter pekas ofta ut som riskprodukter även om lagrings/luftningstiden i de flesta fall är så lång att eventuellt virus inte längre är aktivt.

Betydelse för svenska förhållanden

Relativt stora mängder av både tamgris- och vildsvinsprodukter importeras till Sverige från Italien, framförallt lufttorkad skinka. Inom EU är export av fläskprodukter från områden med smittade tamgrisar inte tillåten, detta gäller dock inte områden där smittan endast påvisats hos vildsvin. Privatpersoner kan fritt ta med sig köttprodukter vid resor inom EU. Det finns inget som tyder på att smittan nått tamgrisar eller att smittade djur eller produkter spridits från Italien. Import av levande grisar och vildsvin till Sverige är extremt begränsad och strikt kontrollerad.

Djur som är smittade med ASF uppvisar kraftiga symtom och det bedöms därför inte sannolikt att smittade djur skulle kunna passera de kontroller som legalt importerade djur genomgår utan att upptäckas. Inga levande grisar eller vildsvin har importerats till Sverige från Italien under riskperioden för smitta.

God efterlevnad av förbudet mot import av produkter från smittade områden, i kombination med goda smittskyddsrutiner som omfattar minimerad direkt eller indirekt kontakt med vildsvin i våra grisbesättningar, ger förutsättningar att hålla Sverige fritt från ASF. Mot bakgrund av biosäkerheten i svenska grisbesättningar, Sveriges geografiska läge utan landgräns mot smittade länder och med hav som landgräns i stora delar av de områden där vildsvin finns, bedömer vi att det är en fokal introduktion till vildsvin via mänskliga aktiviteter som är det mest sannolika scenariot för ASF-introduktion i Sverige.

Vi bedömer också att det är mest troligt att introduktion sker via icke-kommersiell import av livsmedel. Det finns inget som tyder på att ASF-virus finns eller har funnits i kommersiella produkter inom EU, ändå har smittan vid flera tillfällen (norra Italien, Belgien, Tjeckien, västra Polen) uppenbarligen spritts på annat sätt än via kontaktsmitta djur till djur i vildsvinspopulationen.

Det är rimligt att anta dessa långväga förflyttningar av smittan skett via köttprodukter från infekterade tamgrisar eller vildsvin med ursprung i smittade länder som förts med sig av enskilda personer, och att risken för Sverige också är störst från icke-kommersiellt införda produkter. Via tillslag i tullen vet vi även att det förekommer illegal, kommersiell införsel.

Skarpare övervakning nödvändig?

SVA skulle gärna se intensifierad övervakning med avseende på kött vid Sveriges gränser.
I Europa utanför EU har ASF sedan tidigare rapporterats från Georgien, Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Moldavien och Serbien. I augusti 2018 rapporterade Kina sitt första fall av ASF och efter det har sjukdomen fått en omfattande geografisk utbredning i landet och spridits till ett flertal länder i Asien samt till Dominikanska republiken och Haiti. Risken för fortsatt global spridning bedöms som mycket hög.

Bedömningen är att de nya fallen inte påverkar risken för introduktion ytterligare, men att denna fortsatt är förhöjd på grund av den rådande situationen. Det krävs en kedja av händelser för att smittan ska nå svenska djur, och ju längre tid som går med fortsatt smittspridning, och ju fler områden och länder som är drabbade, desto högre är sannolikheten att denna kedja av händelser som krävs till slut inträffar.

Ju tidigare smittan upptäcks, desto bättre förutsättningar har vi att effektivt bekämpa och begränsa ett utbrott. Därför vill vi uppmana alla som ser döda vildsvin att rapportera det till SVA, som undersöker om djuren bär på smittan. Den som påträffar döda vildsvin kan enkelt rapportera detta via SVA:s webbplats:

Rapportera sjuka/döda vilda djur - Rapporteravilt