Afrikansk svinpest på tamgrisar i Tyskland

Karta över de rapporterade fallen av afrikansk svinpest (ASF) hos tamsvin i östra Tyskland (röda trianglar). Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADIS. Blå punkter motsvarar rapporterade vildsvinsfall och röda punkter tamsvinsutbrott senaste året.

Det är de första fallen på tamgris i Tyskland under det pågående utbrottet. Det rör sig om en ekologisk besättning med 200 djur och en hobbybesättning med två djur, i två olika distrikt i förbundslandet Brandenburg nära den tysk-polska gränsen. Alla djur i de två drabbade besättningarna har avlivats och destruerats.

Båda besättningarna ligger inom de områden som redan omfattas av restriktioner på grund av det pågående utbrottet, som hittills omfattat vildsvin i två olika förbundsländer, Brandenburg och Sachsen i östra Tyskland samt vildsvin och tamgrisar i västra Polen. Smittskyddsåtgärderna i området, som omfattar bland annat jaktförbud, insats för att hitta, provta och ta om hand vildsvinskadaver, förstärkta smittskyddsrutiner i grisbesättningar och tillfälligt förbud för lantbruksaktiviteter kompletteras nu enligt EU:s regelverk med skydds- och övervakningszoner runt de drabbade besättningarna.

Tyskland är sedan tidigare den tolfte medlemsstaten att drabbas av spridningen av ASF, som sedan 2014 förekommer inom EU. Övriga medlemsstater som rapporterat utbrott hos tamgris och/eller fall på vildsvin är: Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Ungern, Slovakien, Rumänien, Bulgarien, Belgien och Grekland med en enskild rapport om ett utbrott i en småskalig besättning. Tjeckien som 2017 drabbades av en begränsad ASF-introduktion till vildsvin i östra delarna av landet friförklarades officiellt i mars 2019 och Belgien friförklarades i november 2020.

ASF har förekommit i vildsvinspopulationen i Polen sedan 2014, initialt begränsat till landets östra delar. Under senare delen av 2019 sågs en plötslig långväga spridning till landets västra delar där smittan nu fått fäste i vildsvinsstammen, och introduktion till flera tamgrisbesättningar i området skett. Vildsvinspopulationen är stor på båda sidor om den tysk-polska gränsen. Sedan introduktionen till Tyskland i september 2020 har 1 528 vildsvin från Brandenburg och Sachsen befunnits positiva för ASF, de allra flesta i Brandenburg.

Med undantag av Rumänien och till viss del Bulgarien har smittspridningen i EU främst skett i vildsvinspopulationen med sporadiska utbrott i tamgrisbesättningar och då med begränsad sekundär spridning. Spridningen har dels skett successivt och långsamt inom vildsvinpopulationen, dels via långväga spridning av smittade köttprodukter med människans hjälp.

I ett internationellt perspektiv har ASF inte bara spridit sig inom EU. I Europa utanför EU har ASF sedan tidigare rapporterats från Georgien, Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Moldavien och Serbien. I augusti 2018 rapporterade Kina sitt första fall av ASF och efter det har sjukdomen fått en omfattande geografisk utbredning i landet. Smittan har dessutom spridits till ett flertal länder i Asien. Kina härbärgerar knappt 50 procent av världens tamgrisar, men också flera av de andra länderna som drabbats i Sydostasien har betydande grisproduktion, dominerad av småskaliga besättningar med mycket låg biosäkerhet. Utvecklingen har fått ekonomiska följder av global omfattning och risken för fortsatt spridning bedöms som mycket hög.

Introduktionerna av ASF till Belgien, Tjeckien och även västra Polen visar att humanmedierad spridning kan ske när som helst och till vilket land som helst, oberoende av avstånd till pågående smittspridning i vildsvinspopulationer. Mot bakgrund av Sveriges geografiska läge, utan landgräns mot smittade länder och med hav som landgräns i stora delar av de områden där vildsvin finns, bedömer vi att det är en lokal introduktion till vildsvin via mänskliga aktiviteter som är det mest sannolika scenariot för ASF-introduktion i Sverige.

Kött, produkter och kroppsvätskor från smittade vildsvin och tamgrisar innehåller smittämnet och införsel av sådana produkter till Sverige bedöms vara den största smittrisken för svenska grisar och vildsvin. Införsel av sådana produkter från smittade områden är därför inte tillåten. God efterlevnad av detta förbud, i kombination med goda smittskyddsrutiner som omfattar minimerad direkt eller indirekt kontakt med vildsvin i våra grisbesättningar, ger förutsättningar att hålla Sverige fritt från ASF.

Bedömningen är att de nya fallen inte påverkar risken för introduktion ytterligare, men att denna fortsatt är förhöjd på grund av den rådande situationen. Det krävs en kedja av händelser för att smittan ska nå svenska djur, och ju längre tid som går med fortsatt smittspridning, och ju fler områden och länder som är drabbade, desto högre är sannolikheten att denna kedja av händelser som krävs till slut inträffar.

Ju tidigare smittan upptäcks, desto bättre förutsättningar har vi att effektivt bekämpa och begränsa ett utbrott. Därför vill vi uppmana alla som ser döda vildsvin att rapportera det till SVA, som undersöker om djuren bär på smittan. Den som påträffar döda vildsvin kan enkelt rapportera detta via SVA:s webbplats:

Rapportera sjuka/döda vilda djur - Rapporteravilt

Kontaktperson för media

Epidemiolog Erika Chenais, tel. 018-674615, e-post: erika.chenais@sva.se

Läs mer

Snabb värdering av sannolikheten för att den svenska djurpopulationen utsätts för smitta med afrikansk svinpest till följd av situationen i Europa med introduktion till tamgris i Tyskland