Blogg
Aktuellt smittläge i EU och risken för Sverige – afrikansk svinpest och bluetongue
Smittläget inom EU vad gäller ett flertal allvarliga epizootisjukdomar är fortsatt problematiskt.
Fågelinfluensa, lumpy skin disease, afrikansk svinpest och bluetongue är sjukdomar som har varit i fokus under det gångna året, och kommenterats på denna plats. Nya fall har rapporteras regelbundet under våren och smittspridningen har fortsatt, i vissa fall till nya områden. SVA följer läget noggrant. Korta sammanfattningar av senaste utvecklingen för afrikansk svinpest och bluetongue ges här.
Afrikansk svinpest i Baltikum och Polen
Under 2014 drabbades Estland, Lettland, Litauen och Polen av afrikansk svinpest, och över 300 utbrott rapporterades officiellt under året. Sjukdomen introducerades från smittade områden i Ryssland och Vitryssland, sannolikt via infekterade vildsvin. Under 2015 fortsatte sjukdomen att breda ut sig, med över 40 rapporterades utbrott hos gris och drygt 1 600 fall hos vildsvin.
De drabbade länderna vidtog långtgående smittskyddsåtgärder i enlighet med EU:s lagstiftning för att kontrollera utbrotten och för att förebygga vidare smittspridning. Rapporter om utbrott har dock fortsatt under 2016, och uppgår till nästan 1000 fall hos vildsvin under årets sex första månader. Situationen bland vildsvin är således inte alls under kontroll, vilket är oroande.
Däremot verkade det länge som om de bekämpningsåtgärder som införts hindrar eller starkt begränsar risken att afrikansk svinpest sprids vidare till grisbesättningar trots att sjukdomen är etablerad i vildsvinsstammen. Inga utbrott hade nämligen rapporterats hos gris fram till 22 juni. Utbrotten på gris har dock tidigare år varit starkt koncentrerade till sommarmånaderna (se figur a), och fem utbrott i mindre grisbesättningar som rapporterats den senaste veckan (ett i Polen, två i Estland och två i Litauen) antyder att denna trend fortsätter i år. Utvecklingen under de närmaste månaderna blir dock avgörande för vilka slutsatser man kan dra kring hur effektiva vidtagna smittskyddsåtgärder varit för att minska smittsamma kontakter mellan vildsvin och gris.
Utanför EU fortsätter Ryssland att rapportera fall av afrikansk svinpest både på gris och vildsvin och situationen i Vitryssland är oklar. Dessutom har Ukraina en oroande situation med spridning både hos vildsvin och gris sedan 2013, och med rapporterade utbrott ända ner mot gränsen till Moldavien och Rumänien.
För svenskt vidkommande bedöms risken för att smittan ska drabba vildsvin, i första hand, men även grisar som förhöjd. Kött, produkter och kroppsvätskor från smittade vildsvin och grisar innehåller smittämnet och införsel av sådana produkter till Sverige innebär därför en risk för att svenska vildsvin eller grisar smittas. Införsel av sådana produkter från smittade områden är därför inte tillåten. Efterlevnaden av detta förbud, i kombination med goda smittskyddsrutiner i våra grisbesättningar, är en förutsättning för att hålla Sverige fritt från afrikansk svinpest.
Bluetongue serotyp 8 i Frankrike
Sedan mitten av september 2015, då det första fallet av det pågående utbrottet av bluetongue serotyp 8 rapporterades från Frankrike, har ytterligare över 250 fall påvisats, varav 136 i år. Det stora flertalet av dessa fall har drabbat nötkreatur och de flesta har upptäckts i samband med utökad sjukdomsövervakning (totalt har nästan 80 000 djur, främst nötkreatur, testats). I 570 besättningar har sjukdomsutredningar gjorts på grund av misstanke om bluetongue, men endast i 13 fall har misstanken kunnat bekräftas. I dessa fall har det rört sig om enstaka smittade djur i de drabbade besättningarna.
Det första fallet av bluetongue konstaterades i en besättning i regionen Allier i centrala Frankrike, och merparten av efterföljande fall har också drabbat de centrala delarna av landet. Bluetongue-positiva besättningar har dock påvisats också i andra delar av landet, med enstaka positiva besättningar nära schweiziska gränsen i öster och spanska gränsen i söder. Ännu har dock inga fall rapporterats från dessa länder. Kring de drabbade områden har smittskyddsbekämpande åtgärder i form av vaccination och djurförflyttningsrestriktioner vidtagits för att minska risk för vidare spridning.
Bluetongue sprids med blodsugande insekter, svidknott. Huvuddelen av de franska fallen har upptäckts under vintern och våren då svidknottsaktiviteten normalt är mycket låg varför omfattande spridning under denna period sannolikt inte skett. Man har inte heller rapporterat fler utbrott nu under försommaren än man påvisat tidigare under året vilket, tillsammans med avsaknaden av rapporter från omkringliggande länder, tyder på fortsatt begränsad spridning. Svidknotten förväntas dock öka sin aktivitet under sommarmånaderna varför utvecklingen under de närmaste månaderna blir avgörande för vilka slutsatser man kan dra kring hur väl man lyckat förhindra spridning genom de åtgärder som vidtagits.
Erfarenheter från det omfattande utbrottet av BTV-8 i Europa 2006–2008 visar att spridningshastigheten för smittade svidknott över land är i storleksordningen mindre än 10 kilometer per vecka, varför en relativt långsam spridning norrut är att förvänta. För svenskt vidkommande bedöms risken för att svenska djur ska drabbas under kommande månader därför som försumbar.
Prenumerera på bloggen
I Sverige finns en så kallad statsepizootolog, och den ska finnas på SVA. Statsepizootologen ansvarar för frågor rörande epizootier och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur. Här i vår blogg "Statsepizootologen kommenterar" tar statsepizootologen upp aktuella ämnen.
Karl Ståhl är Statsepizootolog på SVA.