Gå direkt till innehåll
Statsepizootologen kommenterar
Blogg

Aktuellt smittläge i EU och risken för Sverige – fågelinfluensa och lumpy skin disease

Smittläget inom EU vad gäller ett flertal allvarliga epizootisjukdomar är fortsatt problematiskt.

Foto: iStock Photo

Fågelinfluensalumpy skin diseaseafrikansk svinpest och bluetongue är sjukdomar som har varit i fokus under det gångna året, och kommenterats på denna plats. Nya fall har rapporteras regelbundet under våren och smittspridningen har fortsatt, i vissa fall till nya områden. SVA följer läget noggrant. Korta sammanfattningar av senaste utvecklingen för de två förstnämnda sjukdomarna ges här. Uppdatering av läget för afrikansk svinpest och bluetongue kommer härnäst.

Fågelinfluensa i Frankrike och Italien

Den 25 november 2015 informerades EU-kommissionen av franska myndigheter om ett bekräftat utbrott av högpatogen (”aggressiv”) fågelinfluensa i en hobbyfjäderfäflock i Biras, Dordogne, Frankrike. Sedan dess har ytterligare 77 bekräftade fall av rapporterats. Dessutom har 15 relaterade utbrott av lågpatogen (”mild”) fågelinfluensa (LPAI) förekommit. Samtliga utbrott har rapporterats från de sydvästra delarna av landet, och är orsakade av ett flertal subtyper av fågelinfluensavirus (H5N1, H5N2 och H5N9). Utbrotten har främst drabbat ankor och gäss, men fall hos höns har även rapporterats. Under 2016 har antalet rapporterade utbrott minskat kontinuerligt, och inga fall har påvisats efter den 18 april (se figur nedan). Omfattande bekämpnings- och saneringsåtgärder har genomförts, och förhoppningen är nu att smittspridningen är under kontroll.

Stapeldiagram över antal fall med fågelinfluensa, AI, maj 2016.
Under 2016 har antalet rapporterade utbrott av fågelinfluensa minskat kontinuerligt, och inga fall har påvisats efter den 18 april.

Fågelinfluensavirusen i det franska utbrottet visar stor överensstämmelse med lågpatogena virus som tidigare påvisats i Europa. Sannolikt har de sitt ursprung hos vilda fåglar, men den omfattande utbredning som setts i det affekterade området antyder att de cirkulerat oupptäckta i fjäderfäpopulationen en tid. Det är välkänt att lågpatogena H5-virus kan omvandlas till högpatogena virus när de cirkulerar bland fjäderfä. Däremot finns inget släktskap med de H5N1 virus av asiatiskt ursprung som orsakade omfattande utbrott i Europa inklusive Sverige 2005/2006 och som också orsakat mindre utbrott i östra Europa under 2014/2015.

Förutom de franska utbrotten har fyra fågelinfluensafall nyligen rapporterats från Italien. Två av dessa var orsakade av högpatogena fågelinfluensavirus och två av lågpatogena. Fallen är inte relaterade till utbrotten i Frankrike, utan är sannolikt orsakade av nyintroduktion av virus från vilda fåglar.

Med anledning av den aktuella fågelinfluensasituationen i EU har SVA uppdaterat sin tidigare värdering avseende sannolikheten för introduktion av fågelinfluensa till svenska fjäderfä (pdf) som följd av de pågående utbrotten, och gjort bedömningen att sannolikheten i dagsläget är försumbar. 

Smittkarta fågelinfluensa i Frankrike och Italien maj 2016.
Karta över smittförklarade områden med hög- och lågpatogen fågelinfluensa i Frankrike och Italien. Fallen i Italien är inte relaterade till utbrotten i Frankrike, utan sannolikt orsakade av nyintroduktion av virus från vilda fåglar.

Lumpy skin disease i Grekland och Bulgarien

I slutet av augusti 2015 informerades EU-kommissionen av grekiska myndigheter om ett bekräftat utbrott av lumpy skin disease (LSD) i en nötkreatursbesättning i nordöstra delen av landet vid gränsen till Turkiet, där sjukdomen betraktas som endemisk. Detta var det första fallet av LSD inom EU. Sedan dess har ytterligare mellan 70 och 80 utbrott rapporterats från Grekland och spridning har även skett till Bulgarien som rapporterade sitt första fall i mitten av april i år. Hittills har Bulgarien rapporterat 36 utbrott, varav det senaste 8 maj. Utbrotten är koncentrerade till område i södra och centrala Bulgarien. Under 2016 har dessutom flera utbrott rapporterats från Makedonien (se karta).

Karta över smittförklarade områden med lumpy skin disease.

Utbrotten bekämpas inom EU med stamping-out och ringvaccination och restriktioner för handel med levande djur och djurprodukter har lagts på de områden där smittan konstaterats.

Lumpy skin disease är en ekonomiskt betydelsefull och allvarlig virussjukdom som kännetecknas av kraftiga hudförändringar, med knölar ("lumps" på engelska) i varierande storlek som kan uppträda över hela kroppen, och som bara drabbar nötkreatur. Sjukdomen förekommer historiskt i stora delar av Afrika men har sedan flera år etablerat sig i mellanöstern och under 2013–2015 även i Turkiet. Sjukdomen sprids lokalt främst med blodsugande insekter (till exempel mygg och flugor). Dessa är dock bara så kallade mekaniska vektorer, och kan sannolikt bara sprida sjukdomen över kortare avstånd. Den geografiska utbredning man sett under senaste åren har istället främst berott på okontrollerad handel med nötkreatur, även om handel med t.ex. obehandlade kohudar också anses utgöra en risk (behandlade hudar anses utgöra mycket låg eller ingen risk), och kan till viss del sammankopplas med den politiskt oroliga situationen i regionen. Det finns i dagsläget ingen säker information om ursprunget till introduktionen in i EU.

Med anledning den aktuella situationen i Grekland och Bulgarien har SVA värderat sannolikheten för introduktion av lumpy skin disease till svenska nötkreatur (pdf) som följd av de pågående utbrotten, och gjort bedömningen att den i dagsläget är försumbar.

Stapeldiagram över antal fall av lumpy skin disease 2016.
Sedan det första fallet av LSD rapporterades inom EU har ytterligare mellan 70 och 80 utbrott rapporterats från Grekland. Smittan har även spridits till Bulgarien som rapporterade sitt första fall i mitten av april i år.

Prenumerera på bloggen

Om Bloggen

Prenumerera på bloggen