Fågelinfluensa på flera gårdar med djur för pälsproduktion i Finland

Karta över fynd av fågelinfluensa hos vilda fåglar i Finland under säsongen 2022/2023, samtliga sedan 7 juni 2023 (blå prick), samt område drabbat av fågelinfluensa hos djur för pälsproduktion (orange ruta).

Sedan 12 juli pågår ett utbrott av fågelinfluensa av typen H5N1 hos djur för pälsproduktion i Finland. Hittills har smitta konstaterats på 21 anläggningar, samtliga i kommunen Kaustinen i Österbotten i västra Finland där 95% av pälsproduktionen i Finland är lokaliserad. På de drabbade anläggningarna hålls blårävar (18 anläggningar), minkar (3 anläggningar), mårdhundar (2 anläggningar) och silverrävar (1 anläggning). Vissa anläggningar håller mer än en art. Smittan har konstaterats efter att anläggningarna drabbats av ökad dödlighet och djuren uppvisat neurologiska symtom, diarré och nedsatt aptit.  De finska myndigheterna bedömer i dagsläget att utbrotten är orsakade av separata introduktioner från vilda fåglar och det pågår parallellt ett stort utbrott hos måsfåglar i Finland. Enligt information från representanter från finska Livsmedelsverket (Roukavirasto) hålls djuren i så kallade skugghus som består av burar i rader med tak över, vilket är vanligt i pälsdjursproduktionen. Anläggningarna är ofta öppna för vilda fåglar att flyga in och fåglarna attraheras bland annat av djurens foder. I den epidemiologiska utredningen som pågår har man undersökt foder som en möjlig smittkälla men det har man kunnat utesluta. Det är den mås-anpassade virusvarianten som konstaterats hos både fåglar och pälsdjur och virusisolat från skrattmåsar och pälsdjur i området visar ett nära släktskap i genetisk släktskapsanalys som genomförts med stöd av europeiska referenslaboratoriet för fågelinfluensa i Italien, Istituto Zooprofilattico Sperimentale delle Venezie (IZSVe). IZSVe utreder också vidare om den genetiska analysen kan tyda på någon smittspridning mellan anläggningar, men hittills har smittspårningen och den epidemiologiska utredningen inte pekat på någon sådan spridning.   

Bekämpningsarbetet pågår och bland annat vidtas åtgärder som syftar till att höja biosäkerheten på anläggningar med djur för pälsproduktion. Det är centralt att skapa barriärer mellan vilda fåglar och tama djur och i Finland har man har noterat att det finns exempel på anläggningar som lyckats förhindra introduktion av smitta, trots stor smittspridning i närområdet. Åtgärder som vidtagits i de aktuella exemplen är att man satt upp nät och liknande och på så sätt lyckats hålla vilda fåglar ute.   

Fågelinfluensaviruset som cirkulerar nu är generellt mycket väl anpassat till fåglar men de fall med smitta till däggdjur som nu sker innebär en ökad möjlighet att viruset gradvis anpassas bättre till däggdjursceller. Situationen med utbrott på anläggningar med djur för pälsproduktion är särskilt problematisk eftersom det finns risk att viruset infekterar många individer vilket kan öka risken för att mutationer uppstår. Att influensavirus är föränderliga är inget nytt, och man kan anta att förändringstakten påverkas av den globala spridningen vi ser idag med ökande antal fall bland olika arter av fåglar och däggdjur. Trots tre år av hög smittspridning bland fåglar i Europa har man dock bara noterat enstaka fall av infektion hos människa, de flesta med milda eller inga symtom. I Finland har personer som exponeras på drabbade anläggningar undersöks och hittills har alla prover varit negativa enligt finska institutet för hälsa och välfärd. 

SVA och Jordbruksverket har informerat Sveriges minkuppfödare om situationen i Finland och påmint om att biosäkerheten behöver vara hög för att undvika att smitta sprids från vilda fåglar. Det pågår också en förstärkt sjukdomsövervakning, där minkuppfödare ska skicka in självdöda minkar för undersökning för både influensavirus och SARS-COV-2.  Minkuppfödare uppmanas också att kontakta veterinär vid hälsostörningar på sina anläggningar.   

Läs mer om fågelinfluensaläget i SVA:s senaste epidemiologiska lägesbild för fågelinfluensa.