Första utbrotten av EHD i Europa

Karta över utbrott av Epizootic hemorhagic disease (EHD)) i Europa till och med 15 december 2022. Röda punkter motsvarar utbrott på nötkreatur och den blå punkten hos en kronhjort. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADIS.

Efter den första rapporten om EHD i Europa med utbrott hos nötkreatur på Sardinien, har utbrott bekräftats från ytterligare en nötbesättning på Sardinien, från en vild kronhjort på Sardinen, en nötbesättning på Sicilien, och efter det från flera nötkreatursgårdar i flera olika regioner i södra Spanien.

EHD är en vektorburen sjukdom som drabbar tama och vilda idisslare och som orsakas av ett virus som är nära besläktat med det virus som ger upphov till sjukdomen blåtunga (BT). Främst drabbas vitsvanshjortar, andra hjortdjur och nötkreatur. Infekterade vitsvanshjortar drabbas av allvarlig sjukdom med hög dödlighet. Hos nötkreatur ses feber, anorexi och svårigheter att äta, avmagring, sår i munhåla, hälta, andnöd och rodnad på juver. Sjukdomen kan inte infektera människor. Liksom BT överförs sjukdomen mellan djur med svidknott (Culicoides spp.). Detta gör att infektionen är starkt säsongsbunden med flest fall under de delar av året då vektorerna är aktiva (på norra halvklotet under sensommar och höst) och att sjukdomen följer förekomsten av kompetenta vektorer (det vill säga en blodsugande insekt som kan bli infekterad när den sticker ett infekterat djur, uppförökar virus i kroppen och sedan sprider sjukdomen när den sticker ett annat djur).

Spridning av virus

I samband med utbrottet av BT i norra Europa (2007-2008) sågs att flera olika arter av Culicoides än man tidigare trott kunde sprida BT-virus. Detta gäller sannolikt även EHD-virus. Flera Culicoides arter som identifierats som potentiellt kompetenta vektorer är utbredda i norra Europa. Klimatförändringar leder till att de kompetenta vektorernas utbredning ökar, att virus uppförökas snabbare i vektorn och att den vektoraktiva säsongen förlängs. EHD-virus kan dock inte förökas i vektorn och spridas om dygnsmedeltemperaturen är under 15° Celsius.

EHD har tidigare regelbundet förekommit i Nordamerika, Asien, Afrika och Australien och på senare tid i länder i Medelhavsområdet inklusive Algeriet, Israel, Jordanien, Marocko, Tunisien och Turkiet. Utbrotten i Italien och Spanien misstänks ha orsakats av infekterade Culicoides spp som burits med vinden från Nordafrika,

Sjukdomen är förtecknad enligt EU:s djurhälsolag och således anmälningspliktig i Sverige vid misstanke om förekomst hos djur i enlighet med SJVF2021:10 (K12). För närvarande finns inget godkänt vaccin.

Viktigt första fall på vilda djur i Europa

Fallet med den vilda kronhjorten på Sardinien, det första fallet av EHD hos vilda djur vilka skulle kunna utgöra en sjukdomsreservoar, är viktigt. Med tanke på att Sardinien är en ö är risken för resten av Europa dock begränsad. Situationen i Spanien är mer oroande, dock kan smittspridning inte ske i stora delar av Europa under vinterhalvåret.

Culicoides spp kan inte spridas med vind över så stora avstånd som från södra Spanien respektive Sardinien och Sicilien. Inga levande djur mottagliga för infektionen (vilda eller tama idisslare) har importerats till Sverige från Spanien eller Italien under de senaste tre månaderna. Om sjukdomen skulle fortsätta spridas i Europa förväntas spridningen anta ett förlopp liknande andra vektorburna sjukdomar, närmast BT, med en relativt långsam spridning norrut med flera vektorsäsonger innan Nordeuropa och Sverige nås. Mot bakgrund av detta bedömer vi i nuläget att sannolikheten för introduktion av EHD är försumbar. Vi följer utvecklingen kontinuerligt.

Läs mer

Om EHD hos WOAH (tidigare OIE), världsorganisationen för djurhälsa: Epizootic haemorrhagic disease