Högre risk för introduktion av afrikansk svinpest i vissa områden

SVA har identifierat riskområden för spridning av ASF.

Sedan introduktionen till EU år 2014 har ASF fortsatt spridas långsamt i vildsvinspopulationen, samt med vissa snabba spridningshopp med människans hjälp. I Tjeckien och Belgien skedde en punktintroduktion till vildsvinspopulationen, smittan upptäcktes relativt tidigt och ingen spridning skedde till tamgrispopulationerna. Introduktionerna till Belgien, Tjeckien och även västra Polen visar att sådan humanmedierad spridning kan ske när som helst och till vilket land som helst, oberoende av avstånd till pågående smittspridning i vildsvinspopulationer. Mot bakgrund av Sveriges geografiska läge utan landgräns mot smittade länder och med hav som landgräns i stora delar av de områden där vildsvin finns, bedömer vi att introduktion till vildsvin via mänskliga aktiviteter som är det mest sannolika scenariot för ASF-introduktion i Sverige, och det är det scenariot som är utgångspunkten i rapporten.

Smittkedjan

För att en introduktion av ASF till Sverige ska ske, leda till etablering i den svenska vildsvinsstammen och eventuell vidare överföring till tamgrispopulationen krävs att en lång kedja av händelser inträffar. En sådan kedja inleds med att smittämnet efter att ha förflyttats från ett smittat område i omvärlden i någon form (t.ex. en bit icke värmebehandlat fläskkött), hamnar i miljön i Sverige och tas upp av ett mottagligt vildsvin under den tid som viruset fortfarande är aktivt. För att kedjan ska fortsätta måste sedan vildsvinet insjukna, utveckla viremi, och i sin tur smitta ett annat vildsvin innan dess (eller dess kadavers) infektiösa period är över. För att smittan ska etableras i vildsvinspopulationen behöver detta sista led upprepas flera gånger. För att överföring till tamgrispopulationen sedan ska ske krävs ytterligare händelser i smittkedjan som inbegriper att smittämnet förs från vildsvinspopulationen (djuren) eller habitatet (miljön), korsar en eller flera biosäkerhetsbarriärer till en tamgrisbesättning och når en mottaglig tamgris. Den beskrivna smittkedjan är komplex och sannolikheten för varje enskild händelse i kedjan påverkas av ett flertal olika faktorer som varierar i tid och rum.

Riskfaktorerna

De riskfaktorer som påverkar sannolikheten för introduktion och etablering av ASF i den svenska vildsvinsstammen är dels sådana som rör mänskliga aktiviteter och dels sådana som rör vildsvin och vildsvinsstammens beteende, samt för sannolikheten för att smittan i nästa steg ska överföras till tamgris faktorer som rör tamgrispopulationen. Genom att använda tillgängliga data för uppskattad vildsvinspopulationstäthet, befolkningstäthet, trafik på vägar och från hamnar, förekomst av rastplatser längs större vägar; och tamgrisbesättningstäthet har vi beräknat geografiska riskindex och med hjälp av dessa definierat områden baserat på sannolikhet för introduktion och etablering av ASF i den svenska vildsvinspopulationen, samt för vidare överföring till tamgrisbesättningar. Genom att riskfaktorerna givits olika betydelse (viktning) har olika scenarion tagits fram.

Rapportera döda vildsvin

Afrikansk svinpest kan dyka upp var som helst i Sverige, men vi kan med hjälp av resultaten från riskkartläggningen konstatera att det finns geografiska områden där sannolikheten för att smittan introduceras och sprids bland vildsvin är högre än i andra områden. I dessa områden bidrar bland annat kombinationen av trafik från länder med pågående utbrott och en stor vildsvinspopulation till ökad risk. Ju tidigare smittan upptäcks, desto bättre förutsättningar har vi att effektivt bekämpa och begränsa ett utbrott av afrikansk svinpest. Därför vill vi uppmana alla som ser döda vildsvin att rapportera det till SVA, som undersöker om djuren bär på smittan. Den som påträffar döda vildsvin kan enkelt rapportera detta via SVA:s webbplats, rapportera sjuka eller döda vilda djur - Rapporteravilt

Karta med risk per kommun enligt scenario 5 (pdf)

Hela rapporten (pdf)