Negativ utveckling av afrikansk svinpest-situationen i Europa

Att prova och handla med sig lokala råvaror och produkter är en viktig del av reseupplevelsen för många. För att skydda Sverige från afrikansk svinpest är det viktigt att inga rester av fläskprodukter slängs så att vildsvin eller tamgrisar kan komma åt dem. Foto: Erika Chenais/SVA

ASF introducerades till Europa 2007, och smittan har sedan dess spridits. Utbredningsområdet omfattar nu stora delar av Europa och Asien liksom Haiti och Dominikanska republiken. I norra och centrala Europa har sjukdomen framför allt drabbat vildsvin, med sporadiska utbrott i grisbesättningar. I sydöstra Europa har mönstret varit annorlunda med dominans av smittspridning i mindre grisbesättningar, och med endast enstaka fall rapporterade från vildsvin. Sedan introduktionen till EU 2014 har minst två nya länder drabbats varje år. Även om framsteg har gjorts, har det har stundtals verkat omöjligt att hindra spridning av smittan. Förra året sågs en ljusning då det totala antalet rapporterade fall för första gången minskade, även om smittspridningen fortsatte lokalt till exempel bland vildsvin på gränsen mellan Tyskland och Polen och i norra Italien.

Negativ utveckling av smittläget på flera håll 

Under våren och sommaren 2023 har däremot en mycket negativ utveckling av ASF-läget setts på flera håll: stor smittspridning bland småskaliga grisbesättningar i flera områden på Balkan med tre nyinfekterade länder, förvärrad situation bland tamgrisar i Rumänien samt fortsatt spridning bland vildsvin och tamgrisar i Italien.  Du kan läsa mer om detta i vår senaste epidemiologiska lägesbild. På Balkan verkar smittspridningen vara omfattande, och situationen just nu utom kontroll. Smittläget där liknar det som setts när smittan introduceras i andra länder med liknande förutsättningar i grissektorn, med många småskaliga grisbesättningar (så kallade bakgårds- eller hushållsgrisar) med låg biosäkerhet, liksom till indirekt smitta genom kontakter mellan besättningar och användande av icke-kommersiellt foder. Under sådana förutsättningar, där grisar ibland traditionsenligt hålls just för den unika egenskapen att kunna omvandla matavfall till kött eller för extrainkomster, har det visat sig vara svårt att begränsa smittspridningen utan att ödelägga grishållningen och levebrödet för många hushåll.

Risken för introduktion till Sverige bedöms inte vara påverkad

Trots det förvärrade läget i Europa är vår bedömning i nuläget att den nya situationen inte påverkar risken för introduktion till Sverige ytterligare, men att den fortsatt är förhöjd. Baserat på den höga biosäkerhetsnivån i de flest svenska grisbesättningar, Sveriges geografiska läge utan landgräns mot smittade länder och med hav som landgräns i stora delar av de områden där vildsvin finns, bedömer vi att introduktion till vildsvin via mänskliga aktiviteter är det mest sannolika scenariot för hur ASF skulle kunna introduceras till Sverige. Vi bedömer också att det är mest troligt att introduktion sker via icke-kommersiell import av livsmedel. Det finns inget som tyder på att ASF-virus finns eller har funnits i kommersiella produkter inom EU, ändå har smittan vid flera tillfällen uppenbarligen spritts på annat sätt än via direkt kontakt från djur till djur. Det är rimligt att anta att smitta skett via köttprodukter från infekterade tamgrisar eller vildsvin med ursprung i smittade länder som  enskilda personer fört med sig, och att risken för Sverige också är störst från ickekommersiellt införda produkter.

Import av levande grisar och vildsvin till Sverige är mycket ovanlig. Under den nu aktuella perioden har ingen import av levande djur gjorts från något av de länder där den  pågående smittspridningen är aktuell. Import till Sverige av kommersiella fläskprodukter från infekterade länder förekommer i stor omfattning från Italien, men även från till exempel Kroatien.

Fungerande smittskyddsrutiner skyddar svenska grisar

För att skydda svenska grisar från smittan är det av yttersta vikt att fungerande smittskyddsrutiner upprätthålls hela tiden, varje dag utan undantag, i alla grisbesättningar oavsett produktionsform och besättningsstorlek.

Ju tidigare smittan upptäcks, desto bättre förutsättningar har vi att effektivt bekämpa och begränsa ett utbrott. Därför vill vi uppmana alla som ser döda vildsvin att rapportera det till SVA via SVA:s webbplats: Rapportera sjuka/döda vilda djur - Rapporteravilt