Schmallenbergvirus – en nyupptäckt virusinfektion som drabbar nötkreatur och får

Viruset är, precis som Bluetonguevirus, vektorburet, vilket innebär att det sprids via insekter.  De första symtomen på sjukdomen sågs under sommaren på mjölkkor i Nordrhein-Westfalen i Tyskland. Korna hade feber, allmänpåverkat tillstånd, upphörd foderlust och sänkt mjölkproduktion. Symtomen var övergående och det var inga dödsfall. En utredning påbörjades och ett flertal kända virus som Bluetongue, BVDV med flera kunde snart uteslutas. Med en ny PCR teknik hittades i november 2011 gensekvenser som visade att det är ett Orthobunyavirus (ett släkte inom Bunyaviridaefamiljen som förekommer i Asien, Afrika och Australien). Det nya viruset döptes till Schmallenberg efter namnet på den plats där det först påträffades.

Även i Holland rapporterades i augusti och september sjukdomsutbrott, med samma symtom, på ett 80-tal gårdar med nötkreatur. Ingen sjukdomsorsak fastställdes då. Flera månader efter de första observerade sjukdomsutbrotten rapporterades fall av missbildningar på framförallt lamm men även enstaka kalvar.  Lammen har varit fullgångna men dödfödda eller dött strax efter födelsen. Varierande grad av missbildningar i form av deformerade ben, vriden nacke (torticollis), vattenskalle eller avsaknad av hjärnsubstans har setts och stämmer med den typ av missbildning som det närbesläktade Akabaneviruset kan ge.

Holland införde den 20 december förra året anmälningsplikt av missbildade idisslare och vid årsskiftet hade 108 gårdar inkommit med rapporter (40 nötbesättningar, 67 fårbesättningar och en getbesättning). Undersökning av prover pågår men hitintills har endast missbildade lamm varit viruspositiva. Tyskland rapporterar om en viruspositiv, missbildad kalv.  Även i Belgien rapporterades samma typ av missbildningar på lamm under december och också där har Schmallenbergvirus påvisats.

Det är ett underligt sammanträffande att det var i dessa tre länder som Bluetongue serotyp-8 dök upp för första gången. Hur det introducerades är fortfarande okänt men det spreds vida omkring med svidknott. Även Schmallenbergvirus sprids troligtvis med bitande insekter typ svidknott. Hur det kommit till de nu aktuella länderna vet man idag inte och inte heller varför det uppträder i princip samtidigt på flera geografiskt skilda platser. Möjliga introduktioner som har nämnts är via flyttfåglar eller insekter transporterade i laster av bildäck.

Det är sannolikt att virus cirkulerat under den vektoraktiva säsongen i augusti- september då sjukdomsfall sågs på nötkreatur och att de dräktiga kor och får som infekterades då utvecklade fosterskador som ses först i sen dräktighet som missbildade, dödfödda eller svagt födda främst lamm och kalvar.

Virus smittar sannolikt endast genom insektsbett och inte från djur till djur. Eftersom svidknotten inte är aktiva under vinterhalvåret förväntas ingen ytterligare spridning förrän till våren. Inga rapporter om smitta till människa har kommit och ECDC säger att smitta till människa kan inte uteslutas men är osannolik.