Utbrott av afrikansk hästpest i Thailand

Ett utbrott av afrikansk hästpest pågår i Thailand. SVA bedömer risken att afrikansk hästpest introduceras till Sverige från Thailand som försumbar. Foto: Pixabay

Afrikansk hästpest är en dödlig virussjukdom som kan drabba hästar och andra hästdjur. Symtomen är feber, svullnader, andnöd och upp till 90% dödlighet. Zebror och åsnor kan bära på sjukdomen utan att visa symtom. Introduktionsväg och sjukdomsutbredning i utbrottet i Thailand är ännu okänt men det spekuleras att det orsakats av illegal handel med zebror. Afrikansk hästpest har aldrig påvisats i Sverige och det här är första gången sjukdomen rapporteras från Thailand.

Färre vilda zebror har begränsat smittspridningen

Historiskt finns sjukdomen främst i Afrika söder om Saharaöknen i områden där det finns vilda zebror och åsnor som upprätthåller viruscirkulation utan att själva bli sjuka. Sydafrika var regelbundet drabbat av utbrott under 1900-talet, men när antalet frilevande zebror utanför nationalparkerna har minskat har också utbrotten av afrikansk hästpest begränsats till områden där det fortfarande finns zebror.

Under det senaste århundradet har sjukdomen vid några tillfällen spridits utanför de områden i Afrika där den är endemiskt förekommande och orsakat stora utbrott: till Mellanöstern inklusive Indien och Turkiet (1959-1961), Spanien (1966 och 1987-1990), Portugal (1989) och Marocko (1989).

Vaccination och insektskontroll har hjälpt till att stoppa utbrott

Det finns nio serotyper av afrikansk hästpestvirus och med ledning av serotypen kan man inleda vaccination som ett led i sjukdomsbekämpningen. Vid de tidigare utbrotten utanför Afrika har utbrotten kunnat stoppas med hjälp av vaccination och insektskontroll. Under utbrottet i Mellanöstern 1959-1961 beräknas så många som 300 000 hästar ha dött och den kraftiga decimeringen av hästpopulationen anges ha bidragit till att sjukdomsspridningen till slut upphörde.

Analyser gjorda på referenslaboratoriet för afrikansk hästpest, The Pirbright Institute i Storbritannien, har visat att utbrottet i Thailand  orsakats av afrikansk hästpestvirus av serotyp 1, vilket  förekommer i öst- och Sydafrika och som aldrig tidigare konfirmerats i utbrott utanför Afrika.

Vektorburet virus

Afrikansk hästpestvirus tillhör samma familj och genus som blåtungevirus (familjen reovirus, genus orbivirus). Båda dessa virus är så kallade vektorburna virus, dvs virus som sprids med blodsugande insekter. Afrikansk hästpestvirus och blåtungevirus sprids med svidknott, framförallt av arten Culicoides imicola. C. imicola finns inte i Sverige.

Vid det senaste utbrottet av afrikansk hästpest i Spanien 1987-1990 hittades virus även i andra Culicoides-arter än C. imicola, men det är okänt vilken roll de spelade i smittspridningen. Likaså blev introduktionen av blåtungevirus serotyp 8 i norra Europa 2008 ett paradigmskifte: historiskt hade endast C. imicola angetts kunde sprida blåtungevirus. Det är nu fastlagt att flera Culicoides-arter är kompetenta vektorer för blåtungevirus. Man har också sett en koppling mellan de pågående klimatförändringarna och förändrade utbredning av C. imicola.

Svidknottens förmåga att sprida smitta är temperaturberoende på flera sätt: virus replikerar snabbare i svidknotten vid ökande temperaturer och svidknotten själva förökar sig också mer effektivt vid ökande temperaturer och inte alls vid kallare temperaturer. Afrikansk hästpestvirus verkar inte kunna replikeras vid temperaturer under 15ºC. I (södra-mellan) Sverige brukar vi ange svidknottens vektorsäsong, dvs. den period av året då de är aktiva, till mellan ungefär april och november.

Liksom många andra sjukdomar som inte drabbar djur eller människor i rikare länder är afrikansk hästpest och de vektorer som sprider den jämförelsevis obeforskade. Med ledning av den fortsatta utbredningen av blåtungevirus i Europa och de pågående klimatförändringarna får vi dock anta att även andra Culicoides-arter än C. imicola kan sprida afrikansk hästpestvirus.

Afrikansk hästpest omfattas av flera regelverk

Sjukdomen omfattas av såväl den svenska epizootilagen som internationella regelverk som styr rapportering, kontroll och handel med levande djur, inklusive zoodjur. Regelverket tar hänsyn till hälsostatus i tredje land: inga hästdjur får importeras till EU från länder där afrikansk hästpest funnits de senaste två åren. Detta gäller även transit. Inga hästdjur har importerats till Sverige från Thailand under 2020. Hästar som är registrerade i vissa stamböcker eller har pass från internationella ridsportförbundet (tävlingshästar) reser åtföljda av ett hälsointyg från officiell veterinär.

Eftersom sjuklighet och dödlighet är hög i hästpopulation som tidigare inte utsatts för smittan är det inte troligt att hästar importeras från tidigare fria ”nysmittade” regioner innan smittan upptäcks, eller att hästar når Sverige under tiden mellan infektion och symtomdebut. Illegal handel med hästdjur från Thailand till Sverige bedöms inte förekomma. SVA har gjort en riskbedömning som bedömer risken att afrikansk hästpest introduceras till Sverige från Thailand som försumbar.

Tidigare utbrott har påverkat handel och transporter

Afrikansk hästpest har historiskt haft stor påverkan på handel och internationella transporter med hästar. Utbrotten i Spanien var en stor oro inför OS i Barcelona 1992 och kraftiga åtgärder i form av nationella transportrestriktioner från regioner med smitta och insektsbekämpning vidtogs för att skydda tillresande hästar. Från 1990 sågs inga utbrott och olympiaden kunde genomföras utan smittspridning, men med förstärkt karantän vid hemkomst för till exempel hästarna i USA:s OS-lag. Strängare karantänsregler än de som gäller inom EU påverkade också ryttartävlingarna för OS i Melbourne 1956 som på grund av dessa fick avhållas i Stockholm.

Läs mer

• Afrikansk hästpest
• Snabb värdering av sannolikheten för att den svenska djurpopulationen utsätts för smitta med afrikansk hästpest till följd av utbrott i Thailand (pdf)

Läs mer hos andra

• Världsorganisationen för djurhälsa OIE: African Horse Sickness (pdf)