Antibiotikaresistenta bakterier i foderråvaror- finns det i Sverige?

Sverige har internationellt sett ett bra resistensläge, men vårt goda resistensläge hotas ständigt i dagens globaliserade värld med​internationella resor och fri marknad.​Vi importerar idag stora mängder foderråvaror med hög proteinhalt, så som soja och raps, från länder (tex Brasilien, Indien och Kina) som har en mindre strikt antibiotikaanvändning än​vi. Flera studier har visat att dessa länder har en hög förekomst av antibiotikaresistenta bakterier hos djur och människor samt hög förekomst i miljön. Men även i Sverige finns antibiotikaresistenta bakterier i miljön. ​

​

ESBL-producerande Enterobacteriaceae (ESBL-E) och karbapenemresistenta Enterobacteriaceae (CRE) är antibiotikaresistenta bakterier som påvisats i miljön i länder med jämförelsevis hög antibiotikaförbrukning. Förekomsten av ESBL-E är generellt låg hos svenska djur och CRE har inte påvisats hos svenska djur, men förekommer i låg omfattning hos människor i Sverige. Spridning av CRE är speciellt viktigt att undvika då karbapenemer är bredspektrumantibiotika med låg toxicitet för humanvården. Därför används de sparsamt, endast när andra behandlingsalternativ bedöms inte fungera på humansidan och användning till djur är förbjudet i Sverige.

Studien visar att förekomst av Enterobacteriaceae med nedsatt känslighet för cefalosporiner med utökat spektrum och colistin inte är ovanligt i miljöprover från intagsgropar i de undersökta svenska foderanläggningarna. Av arttypningen framgår att de antibiotikaresistenta bakterier som påvisades i studien framförallt är miljöbakterier. Vidare tyder resultaten på att den nedsatta känsligheten framförallt beror på så kallad naturlig resistens och därmed ej överförbara gener.

Enbart ett av de analyserade proverna gav isolat med resistens mot karbapenemer. Med helgenomsekvensering påvisades att isolatets resistensgen, blaIMI-2 sitter på ett rörligt element. Genen har vid ett fåtal tillfällen påvisats hos Enterobacter framförallt med en miljökoppling, men en enskild publikation beskriver även fynd i E. coli. Det är därför möjligt att genen kan spridas till andra bakteriearter, vilket är oroväckande. Bakterier med resistens mot karbapenemer har inte i dagslägets påvisats hos svenska djur, men förekommer sporadiskt hos människor. Den aktuella genen, blaIMI-2 har dock inte påvisats hos människor i Sverige. Till vår kännedom har denna typ av resistens kopplat till denna specifika bakterieart inte heller tidigare rapporterats i fodersammanhang.