Smittvägen är den samma för Salmonella choleraesuis som för övriga typer av salmonellabakterier, att vildsvinet får i sig bakterierna via munnen. För Salmonella choleraesuis handlar de ofta om att vildsvinet får i sig träck från ett annat infekterat vildsvin, tillexempel genom att sådan träck förorenat mat eller vatten.
Salmonella choleraesuis är speciellt anpassad till tamgris och vildsvin. Internationellt beskrivs enstaka fynd hos annat vilt, men det är hos vildsvin den framförallt förekommer och där den orsakar problem. Övrigt vilt anses inte kunna vara infekterade över längre tid och bära på smittan så som tamgrisar eller vildsvin kan göra.
Nej, men i jämförelse med andra typer av salmonella som inte är anpassade till djurslaget händer det oftare att vildsvin utvecklar sjukdom till följd av just denna bakterie. Hur sjukt vildsvinet då blir är även beroende på djurets övriga hälsoläge, till exempel om det har andra infektioner samtidigt.
Nej. Det är som alltid viktigt att vara uppmärksam på att djur som skjuts för att ätas förefaller friska. I de fall Salmonella choleraesuis orsakar sjukdom hos vildsvin ses oftare förändringar som lunginflammation, svullen lever och ledinflammation än diarré. Man kan på djuret eller organens utseende inte avgöra om förändringar beror på salmonellainfektion eller annan smitta.
Vildsvinen är ju själva rörliga och dessa kan vi inte styra, men du kan genom att se till att du inte får med dig vildsvinsträck på skor eller utrustning som flyttas mellan jaktmarker/utfodringsplatser minska risken att du för med dig en eventuell smitta.
Om ett vildsvin du skjutit uppvisar tecken på sjukdom, kontakta Viltsektionen på SVA, antingen via telefon eller via det formuläret rapporteravilt.sva.se.
Enligt jordbruksverket ska slaktavfall från skjutet vilt hanteras i enlighet med miljölagstiftningen. Kontakta gärna din kommun om du vill veta vilka regler som gäller hos dig. Jordbruksverket har inga särskilda restriktioner för hanteringen av slaktrester från vilt med salmonella. Det innebär att du får hantera sådana slaktrester som du brukar. I många fall får du lämna slaktrester öppet i skogen, men det kan ändå, av flera skäl, vara bättre att gräva ner dem om du har möjlighet. Till exempel för att minska risken att det sprids omkring av andra djur, skapar olägenhet som lukt eller drar till sig flugor under de varmare säsongerna. Om kunskapsläget kring salmonella hos vildsvin förändras kan hanteringen av slaktrester från vildsvin komma att ändras.