SVA:s arbete fokuserar främst på förekomst av smittämnen i och strategier för att begränsa smittspridning vid spridning av organiska gödselmedel (gödsel som kommer från djur eller växtrester) på åkermark. I sammanhanget är viktigt att komma ihåg att eventuell förekomst av smittämnen i de material som sprids till åkermark inte är likställt med att materialen utgör en risk för smittspridning.
Naturgödsel
Förekomsten av smittämnen i naturgödsel återspeglar hälsoläget hos de djur som avföringen kommer från. Eftersom hälsoläget i våra svenska besättningar i dagsläget är relativt gott är den generella bedömningen att spridning av naturgödsel (gödsel från produktionsdjur) på odlad mark vanligtvis inte innebär risk för att sprida allvarliga smittor. Dock kan det förekomma både diagnostiserade och odiagnostiserade smittor i våra besättningar och därmed även i naturgödsel. Genom att utnyttja s.k. naturliga barriärer (exempelvis tid, avstånd och utspädning) samt vidta relativt enkla åtgärder kan risken för att sprida smitta minskas. Exempel på detta är val av gröda, val av plats för spridning samt att maximera tiden mellan spridning av naturgödsel och skörd eller bete. Om smitta har konstaterats i en besättning går det att döda de smittämnen som förekommer i naturgödseln genom att behandla gödslet i gödselbrunnen med släckt kalk eller urea eller genom kompostering av fastgödsel i en s.k. stuka innan spridning.
Mer information om riskbaserad hantering av gödsel från salmonella- och vtec-smittade besättningar finns i rapporten Riskbaserad hantering av gödsel från salmonella- och vtec-smittade besättningar.
Biogödsel
Naturgödsel och andra organiska material kan användas som substrat för rötning i biogasanläggningar. Genom rötningen bryts det organiska materialet ner och växtnäringen blir mer lättillgänglig och snabbverkande.
Anläggningar som rötar animaliska biprodukter, till exempel naturgödsel, ska godkännas av Jordbruksverket. Detta krav omfattar så väl stora kommunala anläggningar som gårdsbaserade biogasanläggningar. Vad gäller dess anläggningar krävs antingen ett separat hygieniseringssteg där hela materialet upphettas till 70°C under en timma, eller hygienisering genom en annan av Jordbruksverket godkänd metod.
Syftet med att låta materialet genomgå en hygienisering är att minska mängden av de smittämnen som eventuellt förekommer i det material som används som substrat i anläggningen.
Gårdsbaserade biogasanläggningar som enbart rötar gödsel från den egna gården undantas från kravet på hygienisering och drivs då vanligen i lägre temperatur. Detta innebär att det finns en risk att de smittämnen som eventuellt förekommer i den ingående gödseln även finns närvarande vid spridning av biogödseln till odlingsmark.
Läs mer på Gödningsmedel och jordförbättringsmedel med animaliskt innehåll – Jordbruksverket.se.
Slam från avloppsreningsverk
Slam från avloppsreningsverk som hanterar avlopp från industrier och hushåll kan spridas som gödning på åkermark. Gränsvärden för innehåll av tungmetaller och andra miljöstörande ämnen får inte överskridas om slammet ska kunna spridas på åkermark. Spridningen av slam begränsas även utifrån gröda och tidpunkt. Till exempel får slam inte spridas på åkermark där det odlas bär eller rotfrukter och inte heller på betesmark. I likhet med naturgödsel återspeglar förekomsten av smittämnen i slammet förekomst och användning i den population som bidragit till materialet.