Förekomst av sjukdomsframkallande bakterier i tankmjölk och potentiell produktion av stafylokock-enterotoxiner

Det kommer kontinuerligt rapporter om sjukdomsutbrott hos människa till följd av förekomst av sjukdomsframkallande bakterier i mjölk, även i Sverige (1, 2, 3, 4). En nyligen publicerad svensk studie visar att ostar gjorda på opastöriserad mjölk ofta innehåller bakterier, framför allt Staphylococcus aureus (S. aureus) och E coli (5). även i ostar gjorda på pasteuriserad mjölk påvisas ibland bakterier, vilket tyder på återkontamination i produktionsprocessen. Vi har under hösten undersökt tankmjölk från 50 svenska get- och nötbesättningar för förekomst av sjukdomsframkallande bakterier i opastöriserad mjölk genom att undersöka prover från tankmjölksfilter. Det klart vanligaste fyndet är förekomst av S. aureus, som kan isoleras i närmare 60% av prover från nötbesättningar.  Det är troligt att dessa fynd återspeglar juverhälsostatus i besättningen. Vi vill nu gå vidare med undersökningarna av S. aureus och undersöka om de isolerade stammarna har förmåga att producera enterotoxiner. Enterotoxiner kan ge matförgiftning hos människa. Våra egna studier av isolat från juverinflammation hos mjölkkor (ännu ej publicerade data från en studie som delvis finansierats från CF Lundströms stiftelse) visar att det är vanligt förekommande att en eller flera gener för enterotoxiner kan påvisas hos isolaten. Vi har genotypat stammar av S. aureus isolerade från mjölk vid juverinflammationer och funnit att 47 av 61 undersökta isolat hade minst 2 gener för enterotoxiner. Som mest hade två av isolaten gener för 11 olika enterotoxiner. De vanligast förekommande generena var de som kodar för enterotoxinerna sea, seb, sec, sed, seg, sei, sel, sem, sen, seo och seu. Vi vet inte om dessa enterotoxinogena stammar också uttrycks i mjölk och producerar enterotoxiner. Vi ser därför möjlighet att i våra fortsatta studier tillföra denna frågeställning för S. aureus som isoleras direkt från tankmjölk.

Bland övriga fynd i den pågående studien märks tre fynd av Listeria monocytogenes. Ett av dessa kom från en gård som producerar opastöriserade produkter. Av övriga undersökta bakterier, Campylobacter, Yersinia, VTEC respektive Salmonella har hittills inga fynd gjorts. Om dessa bakterier ändå finns i mjölken kan det tyda på att koncentrationen är låg och/eller att de endast förekommer i ett fåtal besättningar. Att vi hittills inte påvisat dem kan också bero på årstidsvariationer eller att metoden inte är tillräckligt känslig. I våra fortsatta studier avser vi därför odla både från mjölkfilter respektive direkt från tankmjölk och om medel erhålls också undersöka proverna med PCR-teknik. Vår hypotes är att en kombination av metoder ökar möjligheten att återfinna de bakterier vi letar efter. Utvärderingen kommer att visa vilken metod som är känsligast för respektive bakterieart.