Modell för kategorisering av flytgödsel utifrån koncentration av salmonella och VTEC i gödselpartiet

Flera genomförda riskfaktorstudier har påvisat att närliggande infekterade besättningar utgör den största risken för att en besättning ska infekteras med både salmonella och VTEC. I detta sammanhang är det sannolikt att spridning av smittad gödsel är en bidragande orsak till smittspridning mellan gårdar. Sannolikheten att sprida smitta till miljön och till andra bestättningar via gödselspridning kan minimeras genom hygienisering av materialet innan spridning till åkermark. Dock tyder mycket på att smittan i många fall förekommer i låga halter eller inte förekommer alls vid det faktiska spridningstillfället och att gödseln därmed inte utgör en faktisk risk ur ett smittskyddsperspektiv. Detta i kombination med den höga kostnad som är förknippad med hygienisering utgör grunden för önskan att genom provtagning av flytgödselpartier kunna kategorisera och hantera flytgödselpartier utifrån koncentrationen av smittämnen i gödseln och därmed kunna välja att fokusera på gödselbrunnar som utgör väsentlig risk för att sprida smitta till följd av hög koncentraion av smittämnen i materialet. 

Det pågående projektet syftar till att med hjälp av skattade hanteringsgränser baserat på tidigare genomförda riskvärderingar samt anpassning av befintlig statistisk modell ta fram ett verktyg för att kunna besvara frågeställningen ”Bör flytgödsel från en känt infekterad besättning hygieniseras före spridning till åkermark eller kan gödseln spridas enligt miljölagstiftningen utan föregående hygienisering?”.