Prioritering av forskning inom juverhälsa (fd Diagnostik av Streptococcus agalactiae vid besättningsutredning av juverhälsoproblem)

CoDen ursprungliga ansökan hade som övergripande syfte att ta fram kostnadseffektiva provtagningsrekommendationer och bedömningsrutiner för diagnostik av SRA-infekterade kor i mjölkbesättningar som drabbats av juverhälsoproblem pga SRA. Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) beslutade istället att ge ett planeringsanslag för att en grupp juverhälsoforskare från SLU/SVA skulle kunna delta i samordningsmöten rörande prioritering av forskning inom juverhälsa på nordisk nivå. Senare ändrades riktlinjerna för projektet till att arbetet i första hand skulle omfatta prioritering av framtida forskning inom juverhälsa utifrån ett svenskt perspektiv med hjälp av representanter för mjölkföretagare, rådgivare och forskare. 

I projektet sammanställdes bakgrundskunskap rörande behov av forskning om juverhälsa som identifierats i rapporter på internationell och nordisk nivå under de senaste åren (2011-2012) samt från en nyligen (oktober 2013) genomförd sammanställning av från 2015 prioriterad mastitforskning i Danmark. För att få en bild av behov av problemlösning relaterat till juverhälsa i svenska mjölkkobesättningar anordnades sedan en diskussionsträff med representanter för mjölkföretagare, besättningsrådgivare/veterinärer, forskare samt SLF.

Sammanfattande slutsatser

Mastit är en komplex multifaktoriell sjukdom varför behovet av kunskap är brett. Trots omfattande internationell, nordisk och svensk forskning inom mastitområdet under många år finns fortfarande många områden där kunskapen är bristfällig. Införande och tillgång till ny teknik, till exempel inom bakteriologisk diagnostik, har också inneburit att nya frågeställningar och möjligheter dykt upp. Strukturförändringar inom mjölkproduktionen och nya produktions- och mjölkningssystem har också lett till behov av ny kunskap. Det finns därför behov av många nya forsknings- och/eller utvecklingsprojekt. Att prioritera mellan olika projekt är svårt men nödvändigt när medlen är begränsade.

Syftet med projektet var att prioritera projekt utifrån faktiska problemställningar i besättningarna. Detta innebar att behov av både utvecklings- och forskningsprojekt identifierades. En viktig punkt som lyftes fram var att en förutsättning för att förbättringar av juverhälsan på gården ska ske är att resultaten av ny och relevant forskning sprids till och implementeras av lantbrukare och veterinärer/rådgivare. Det var gruppens uppfattning att mer behöver göras för att denna kedja ska fungera bra och att det redan finns mycket kunskap som måste spridas och implementeras. I detta sammanhang är det också viktigt att identifiera bra sätt att kommunicera med och motivera djurägare och veterinärer/rådgivare. Detta innebär dock inte att det inte finns behov av nya forskningsprojekt inom mastitområdet. Gruppen identifierade ett antal kunskapsområden där nya forskningsprojekt bör initieras. Inom vissa områden kan även utvecklingsprojekt vara aktuella. Områden där ny forskning ansågs behövas var byggnader och juverhälsa, bästa sätt att kommunicera och motivera, kostnadseffektivitet av förebyggande åtgärder, förbättringar av AMS-tekniken, kostnadseffektiv och säker diagnostik av infekterade kor, bättre tidiga varningssystem och instruktioner om lämpliga åtgärder på individ- och besättningsnivå, smittspridning och sanering (ffa S aureus och Str agalactiae) av individer och besättningar, värmestress – betydelse och åtgärder, betydelse av koagulasnegativa stafylokocker, optimerade rutiner för antibiotikabehandling av akut klinisk mastit och optimerade rutiner för understödjande behandling. Deltagarna var överens om att projekt som rör förebyggande åtgärder har högst prioritet.