Smittsamma klövsjukdomar – uppföljning av behandlingsmetoder

Digital dermatit (smittsamt klöveksem) och klövspaltsinflammation är infektiösa klövsjukdomar som drabbar nötkreatur. Problemen har blivit vanligare i takt med införandet av lösdriftssystem och uppträder ofta som besättningsproblem, särskilt i stora besättningar. Bakterier av släktet Treponema sammankopplas med digital dermatit och tidigare behandlades sjukdomen med lokalt verkande bredspektrumantibiotika. Klövspaltsinflammation orsakas av penicillinkänsliga Fusobacterium necrophorum men många gånger behandlas dessa med tetracyklin som administreras systemiskt. Senare års studier har visat att alternativa lokalbehandlingar exempelvis med salicylsyra eller kelaterad koppar/zinklösning direkt på såret kan vara lika effektivt som antibiotika. Kunskaperna om hur terapival görs i praktiken är dock ofullständiga.

Vår hypotes i projektet var att alternativa metoder som salicylsyrebandage och kelaterad koppar/zinklösning i stor utsträckning har ersatt antibiotika vid behandling av digital dermatit och klövspaltsinflammation, samt att behandlingsresultaten är likvärdiga.

Genom att sammanställa data från klövhälsoregistreringar och djursjukdata 10 år tillbaka i tiden ville vi undersöka vilka behandlingsstrategier som används, deras effekt, i vilken utsträckning antibiotika fortfarande används och om det finns regionala skillnader i behandlingsstrategier. Projektet genomfördes som ett kandidatarbete vid SLU där en enkät skickades till mjölkproducenter och aktiva klövvårdare.

Resultat

Resultaten från studien visar att:

• Användandet av alternativa behandlingsmetoder, då främst salicylsyra, har ökat vid behandling av klövspaltsinflammation och digital dermatit (DD) de senaste tio åren
• Den systemiska antibiotikaanvändningen vid klövspaltsinflammation har minskat. Användandet av cefalosporiner har i stort sett helt fasats ut och penicillin är det absolut dominerande antibiotikavalet.
• I dagsläget använder 44 procent av lantbrukarna alltid NSAID vid klövspaltsinflammation, vilket är en fördubbling jämfört med tidigare.

Det finns flera internationella studier som visar att bandage är en viktig del i behandlingen av DD. I vår studie såg vi att:

• 77 procent av lantbrukarna lägger bandage när de behandlar DD, vilket är en fördubbling jämfört med för tio år sedan.
• 95 procent av klövvårdarna lägger bandage när de behandlar DD vilket är en ökning, då bara 54 procent använde bandage för tio år sedan. Enligt 92 procent av klövvårdarna lägger de bandage då det ger bättre behandlingsresultat.

Resultaten från enkätundersökningen visade även att salicylsyra är det absolut vanligaste antibiotikafria preparatet att behandla med och både lantbrukare och klövvårdare anser att salicylsyra ger ett tillfredställande behandlingsresultat av både DD och klövspaltsinflammation.

Projektmedlemmar

Annette Backhans och Ylva Persson, SVA
Frida Åkerström, Växa

Projektet genomfördes inom SvarmPat som är ett samarbetsprojekt mellan Gård & Djurhälsan och SVA, finansierat av Jordbruksverket. Målet med SvarmPat är att förhindra utveckling och spridning av antibiotikaresistens hos sjukdomsframkallande bakterier, med fokus på lantbrukets djur.

Läs mer hos andra

Andersson S. Klövspaltsinflammation och digital dermatit. Kandidatarbete, SLU. 2023