Gå direkt till innehåll

Ängsbräsma

( Cardamine pratensis L. )
Giftig växt
Giftig vid konsumtion i stora mängder eller under lång tid.
Giftig växt
Giftig vid konsumtion i stora mängder eller under lång tid.

Ängsbräsma ratas oftast av betesgående djur. Den innehåller en cyanogen senapsoljeglukosid och har orsakat slaganfall hos häst och nötkreatur.

Ängsbräsma Ängsbräsma

Utseende

Ängsbräsma är en flerårig ört som blir upp till 50 cm hög. Stjälken är upprätt, oförgrenad, ihålig och kal. Lågbladen är långskaftade, basalrosettens småblad är runda och mellanbladen smala. Blommorna är vit-lila med fyra kronblad som är 8–15 mm långa. Blomställningen är en klase. Ängsbräsma blommar i juni–augusti. Frukten är en platt, lång skida.

Förekomst

Ängsbräsma är vanlig i Götaland och södra Svealand. Den trivs på fuktiga gräsmarksmiljöer, friska ängssluttningar, strandängar, stränder, våtmarker, våta skogskärr, diken och gölar.

Påverkan på djur

Drabbade djur kan uppvisa diarré, avmagring, trumsjuka, blod i urinen (hematuri), stelhet, förlamning i extremiteterna och nedsatt mjölkproduktion.

I litteraturen finns rapporter om förgiftning av hästar och nötkreatur.

Om ditt djur har ätit av växten

Säkerställ att djuret inte kommer åt mer av växten och kontakta veterinär vid behov.

Djurslagsspecifika uppgifter

Följande information är hämtad ur veterinärmedicinsk och botanisk litteratur.

Bete Skadligt
Ensilage Okänt
Ofarligt
Fryst bete Okänt

Sidan granskades senast : 2023-06-15