Utseende
Starrsläktet är fleråriga örter som omfattar ett hundratal arter i Sverige. De kan bli upp till en meter höga men är oftast mycket lägre. Stråna är oftast trekantiga och saknar ledknutar. Bladen är gräslika, platta eller rännformade med sträva kanter och är oftast tydligt riktade åt tre håll. Blommorna är enkönade och ordnade i särskilda hanax och honax eller i ax där han- och honblommor sitter tillsammans. De sitter i toppen av strået. Blomman sitter i vecket av ett axfjäll. Honblommorna är omgivna av ett blåsformigt förblad, så kallat fruktgömme, som kan ha varierande form och färg, och i sällsynta fall vara kala eller håriga. Frukten är en plattad eller trekantig nöt som är innesluten i fruktgömmet.
Förekomst
Starr är vanlig i nästan hela Sverige. Den växer där marken är fuktig, som i kärr, vid sjöstränder och i vattensamlingar. Släktet innehåller också arter som växer i normaltorr jord på ängar och i skogsbackar. Vissa arter förekommer endast i fjälltrakterna.
Orsak till att växten är oönskad
Starr är hård och sträv och kan orsaka mekaniska skador på tunga och gom samt retningar i mag-tarmkanalens slemhinnor. Hö som innehåller mycket starr kan orsaka blodig diarré, blodig urin och avmagring samt leda till nedsatt mjölkproduktion och en rödfärgning av mjölken.