Utseende
Våtarv är en ettårig ört som blir 5–30 cm hög. Stjälken ligger ner och är rotslående, tunn, cylindrisk, vek och hårig på en sida. De lägre bladen är skaftade medan de övre är oskaftade. Bladskivorna är äggrunda och spetsiga med tydlig mittnerv. Blomman har en vit krona med fem kronblad och fem foderblad, och är 8–10 mm bred. Varje kronblad är djupt kluvet. Foderbladen är ovala med avsmalnande men trubbiga spetsar, hinnkantade, håriga och glandelhåriga. Blommorna är skaftade och sitter flera tillsammans i stjälkens topp. Våtarv blommar från april till oktober. Frukten är en kapsel som öppnas i sex flikar med svartbruna frön som har rundade vårtor.
Förekomst
Våtarv är mycket vanlig i hela Sverige. Den föredrar skuggiga platser som är kväverika och växer på kulturpåverkade marker som åkrar, vägkanter, runt bosättningar, trädgårdar, gårdsplaner, skräpmarker (ruderatmarker), kärr och stränder.
Orsak till att växten är oönskad
Våtarv innehåller saponiner som kan orsaka mag-tarmstörningar. Växten äts endast vid extrem betesbrist och förgiftningsfall är sällsynta.