Spridningsväg
Afrikansk svinpest (AFS) är en allvarlig virussjukdom (Afsivirus) som drabbar tamgrisar och vildsvin. Asfivirus har hög motståndskraft och kan överleva länge utanför värddjuret. Viruset tål nedfrysning, måttlig värme och extrema pH-värden. Rått, fruset, saltat eller rökt kött från infekterade djur kan vara infektiöst under flera månader. Under hösten 2023 påvisades ASF i Sverige för första gången.
Infekterade djur utsöndrar stora mängder virus med kroppsvätskor och avföring. Överföring sker vanligen genom direktkontakt mellan djur, men smittan kan också överföras indirekt via till exempel kontaminerade transportbilar, redskap och personer. Grödor kan kontamineras med ASF virus via gödsel från infekterade tamgrisar eller via avföring, urin och kadaver från infekterade vildsvin. Foder och strömaterial bedöms inte som den mest troliga introduktionsvägen för smittan till tidigare osmittade regioner. Dock har den europeiska fodersäkerhetsmyndigheten (EFSA) rapporterat att det inte går att utesluta att foder och strömedel kan utgöra en möjlig introduktionsväg för smittan. Foderblandningar och fodertillsatser bedöms vara de mest troliga introduktionsvägarna.
Förbud mot att föra in kött och köttprodukter
Eftersom viruset kan överleva länge i kylt eller fryst kött och i många rökta eller saltade produkter så är matavfall en spridningsväg att beakta för att viruset inte ska kunna drabba nya områden. Det är därför förbjudet att föra med sig kött och köttprodukter från tamgris och vildsvin från vissa zoner inom de länder där smittan upptäckts. Det är också förbjudet inom EU att utfodra grisar med matavfall av animaliskt ursprung.
Effekt på djurhälsa
Sjukdomen har ofta ett snabbt förlopp och kliniska symtom är allvarliga. Dödligheten är vanligtvis mycket hög bland infekterade djur och djuren dör vanligen inom 5–10 dagar. Sjukdomsförloppet börjar med hög feber som följs av minskat foderintag och nedsatt allmäntillstånd. Plötsligt död utan föregående symtom är också typiskt. Huden blir ofta blåaktigt missfärgad, främst över öron, tryne och buk och blödningar från mun och ändtarm kan förekomma. Dräktiga suggor kan kasta, vanligen på ett tidigt stadium. Andningsproblem, ögon- och näsflöde, kräkningar och förstoppning eller diarré är andra symtom som uppvisas.
Effekt på produktionskapacitet
Infektion med ASF orsaker hög dödlighet i alla produktionsgrupper. Sjukdomen kan vara mycket kostsam att bekämpa både för den enskilda lantbrukaren och för samhället. Bekämpningen av ASF är reglerad på EU-nivå och baseras på avlivning av alla djur i besättningen (stamping out). Detta betyder att en drabbad besättning kommer att spärras av och alla djur avlivas.
Efter avlivningen måste stallar, mark och redskap som kan ha utsatts för smitta saneras. Allt material som kan befaras vara kontaminerat, såsom gödsel, djurfoder och avfall, måste också renas från smitta. Nya grisar får inte återinsättas i besättningen förrän minst 40 dagar efter att smittreningen har avslutats och godkänts.
Effekt på livsmedelssäkerhet
ASF har ingen effekt på livsmedelssäkerheten. Viruset drabbar enbart grisar och vildsvin och drabbade djur går inte in i livsmedelskedjan.
Behandling
ASF kan inte behandlas. Vacciner mot ASF är inte tillgängliga.
Kontroll
Det sker ingen aktiv kontroll med avseende på förekomst av ASF i foder, vatten eller livsmedel. ASF är anmälningspliktig vid misstanke hos grisar enligt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2021/10 (K12)). Om man misstänker att ett djur drabbats av sjukdomen måste veterinär tillkallas. Övervakning av ASF hos vildsvin sker genom provtagning av döda vildsvin som hittas och rapporteras av allmänheten.
Framtidsspaning
Risken för spridning av ASF till fler delar av Sverige påverkas inte av det nuvarande utbrottet hos vildsvin i Sverige, men på grund av den forsatta spridningen av ASF viruset både inom Europa och globalt är risken för ytterligare introduktion till Sverige förhöjd.