Spridningsväg
Mjältbrand (antrax) orsakas av bakterien Bacillus anthracis. Bakterien bildar sporer som kan överleva länge i miljön. Under jord har sporer kunnat överleva i mer än 50 år. Djur kan smittas om de betar eller dricker vatten på mark som är förorenad med bakteriens sporer. De kan även bli smittade om de kommer i kontakt med kroppsvätskor eller äter kött ifrån djur som har dött i mjältbrand.
Effekt på djurhälsa
Sjukdomen kan drabba alla däggdjur men symtombilden varierar mellan olika djurslag. Vid konstaterat fall av mjältbrand på djur startas arbete med smittspårning, sanering och vaccinering av djur i det aktuella området.
Nötkreatur, får, get och ren
Idisslare är känsliga när det gäller mjältbrand. Sjukdomsförloppet är snabbt och har dödlig utgång. Dödsfall utan symtom förekommer ofta. Symtom som kan påvisas innan djuren avlider är bland annat förhöjd kroppstemperatur, slöhet, ansträngd andning, svullna slemhinnor och blödningar i slemhinnor. Avvikande förändringar kan förekomma hos kadaver från smittade djur. Vid sjukdomsutbrott spärras gården och omkringliggande områden och djur får inte gå till slakt.
Gris
För att gris ska drabbas av sjukdomen krävs en högre smittdos än för idisslare. Hos grisar uppstår oftast endast en lokal inflammation i svalget eller tarmen. Nedsatt allmäntillstånd, aptitlöshet samt kräkningar är vanliga symtom. Djur som har insjuknat kan tillfriskna från infektionen. I vissa fall kan bakterien dock orsaka blodförgiftning och då kan plötsliga dödsfall utan föregående symtom inträffa.
Fjäderfä
Fjäderfä är motståndskraftiga mot sjukdomen. Det finns enstaka sjukdomsfall beskrivna i länder där sjukdomen förekommer mer frekvent än i Sverige.
Effekt på produktionskapacitet
Framför allt produktionsbortfall i form av dödsfall för idisslare och häst. Svåra infektioner hos gris kan också leda till dödsfall. Grisar som drabbas av en mildare infektion påverkar produktionen negativt genom försämrad tillväxt.
Det sker ingen effekt på produktionskapaciteten hos fjäderfä då dessa är motståndskraftiga mot sjukdomen.
Effekt på livsmedelssäkerhet
I Sverige konstaterades det senaste fallet av mjältbrand hos människa 1965. Konsumtion av smittat kött kan ge mjältbrand i svalget eller i mag- och tarmkanalen.
När det gäller effekt på livsmedelssäkerhet kopplat till animalier är det inte sannolikt att sjuka djur, framför allt idisslare, skulle gå till slakt på grund av det snabba sjukdomsförloppet. Vid sjukdomsutbrott får djuren inte gå till slakt. Vid mildare varianter av sjukdomen skulle smittade djur (gäller framför allt gris) potentiellt kunna gå till slakt och därigenom utgöra en fara för livsmedelssäkerheten.
Information saknas om bakteriens sporer går över till ägg och om sporerna kan överleva inne i ägg.
Behandling
Det finns vaccin mot mjältbrand, och bakterien är även känslig för antibiotika. Mildare infektioner hos gris kan med fördel behandlas med antibiotika. Sjukdomsförloppet är dock oftast så snabbt och våldsamt att djur som uppvisar symptom inte hinner behandlas.
Kontroll
Det sker ingen aktiv kontroll avseende förekomst av sporer av Bacillus anthracis i foder, vatten eller livsmedel. Mjältbrand lyder under epizootilagen (1999:657) och EU:s regelverk om djurhälsa, och sjukdomen är anmälningspliktig. Vid misstanke om att djur drabbats av sjukdomen måste djurägaren utan dröjsmål tillkalla veterinär. Tills dess att veterinären är på plats och kan sig an fallet måste ägaren göra allt som går för att förhindra smittspridning.
Framtidsspaning
Ett troligt scenario är en ökad exponering av Bacillus anthracis till följd av extremväder som sker i takt med att klimatet förändras.