Det finns cirka 14 miljoner jakar i världen, varav 13,3 miljoner är på kinesiskt territorium. Dessutom finns många korsningar med jak och nötkreatur, oftast lokala raser. De vilda jakarna är bara cirka 15 000 i antal och hotas av illegal jakt.
Jaken är tätt knuten till herdefolkens kultur, religion, ekonomi och sociala liv. De har mångsidig användning: mjölk, kött, hår, ull, hudar, arbete (pack-, rid- och dragdjur). Deras träck används till bränsle, gödning och byggnadsmaterial.
Extrem kyla, hög höjd med låg syrgashalt i luften och stark solstrålning, svårforcerad terräng och långa perioder med lite föda – allt detta har jaken anpassat sig till under långa tider.
Den extrema kylan klarar de genom att hårremmen består av tät underull och grova ytterhår. Dessutom byggs till vintern upp ett fettlager under huden som fungerar som värmeisolering och energireserv. Jaken har svettkörtlar, men många av dem är inte aktiva.
För den höga höjdens skull har de utvecklat ett stort bröst med 14-15 revbenspar, stora lungor och stort hjärta i förhållande till kroppens storlek. Hemoglobinet har hög förmåga att binda syre. Mot solstrålningen har de rikt pigmenterad hud och oftast svart eller brun hårrem.
För den svåra terrängens skull är jaken säker på foten med sina korta, starka ben och funktionella klövar.
Under perioder med smått gräs kan jaken beta som får med läppar och framtänder; för långt gräs använder de tungan som nötkreatur.
I västvärlden finns jakar bland annat i Nordamerika och Schweiz. The International Yak Association har en webbplats: iyak.org. I Sverige finns ett par hundra jakar, fördelade på flera besättningar.
Innan jakar importeras till Sverige rekommenderas kontakt både med Jordbruksverket (jak, bison och vattenbuffel räknas som nötkreatur vid införsel) och med SDS (Svenska djurbönders smittskyddskontroll).
Besättningar med jakar rekommenderas att bli medlemmar i Gård&Djurhälsans nöthälsoprogram. Kontakta Virpi Welling på Gård&Djurhälsan.
För jak-hälsofrågor går det också bra att kontakta idisslarveterinärerna på SVA, telefon 018-67 40 00 (växeln).
Sjukdomspanorama
- Många av nötkreaturens sjukdomar finns också rapporterade för jakar.
- I jakens traditionella område kan sjuklighet och dödlighet vara höga eftersom förebyggande åtgärder och adekvat behandling inte alltid är tillgängliga.
- I Sverige är smittor via import viktiga att ha i åtanke.
- Bra grovfoder, mineraler och parasitkontroll är grundläggande för god hälsa hos jak - ett idisslande betesdjur från bergsområden.
- I jakens traditionella område kan sjuklighet och dödlighet vara höga eftersom förebyggande åtgärder och adekvat behandling inte alltid är tillgängliga. Diarré på småkalvar är vanligt och många infektionssjukdomar, som pasteurellos, lymfadenit, salmonellos och både invärtes och utvärtes parasiter. Många av nötkreaturens sjukdomar finns också rapporterade för jakar. I Sverige är smittor via import viktiga att ha i åtanke, ex BVDV, tuberkulos, brucellos och Chlamydia sp.
Kliniska data
Kroppstemperatur: 37,6–38,5° C
Andningsfrekvens: Varierar med yttertemperaturen. 15–58 andetag per minut i indisk studie.
Hjärtfrekvens: Varierar med yttertemperaturen. 52–78 hjärtslag per minut i indisk studie.
Våmkontraktioner: Cirka 9/5 minuter
Tvillingar: Färre än 0,5 procent av födda kalvar
Kalvens födelsevikt: Cirka 10–16 kg
Vikt: kor cirka 300-400 kg, tjurar cirka 550 – 700 kg
Livslängd: upp emot 20 år eller mer
Könsmognad: kvigor cirka 13-36 månader, tjurar cirka 24 månader
Brunstcykel: 19-21 dagar, säsongsmässigt polyöstral
Dräktighet: 248-270 dygn
Kalvens födelsevikt: cirka 10-16 kg
Juver: litet och behårat med fyra spenar
Hälsovård
Regelbunden hullbedömning, tillgång till bra grovfoder och friskt vatten, mineraler och parasitkontroll är grundläggande för god hälsa hos jak.