Även andra kontaktvägar mellan besättningar, som till exempel besökare, samutnyttjande av maskiner och att djuren i en frisk besättning kan komma i kontakt med andra djur på bete, kan innebära risk för introduktion av smitta. Även andra rutiner som till exempel gnagarkontroll och kontrollerade foderinköp har också betydelse.
Att inte få in smittämnen till gården uppnås bäst genom att:
- inte köpa in djur eller återta djur som lämnat besättningen.
- överväga semin där det är möjligt
- om djur måste köpas in, tillämpa följande
– gårdsisolering i minst fyra veckor inklusive träckprov för parasiter samt avmaskning, därefter bör ett uppföljande träckprov tas sju till tio dagar efter avmaskningen för att kontrollera avmaskningens effekt.
– säljande besättning bör ha friska djur fria från CAE/MV, orf, böldsjuka (viktigast för get), fotröta och smittsam digital dermatit/codd (de smittsamma klövsjukdomarna är viktigast för får) samt med känd parasitstatus. På mjölkdjur bör en mjölkprovtagning för bakteriologisk provtagning genomföras. Använd gärna hälsodeklaration för livdjur (Gård&Djurhälsan och Fåravelsförbundet). För leverflundra är det viktigt att få ta del av säljarens slakterirapport då denna parasit inte syns vid vanlig träckprovsanalys.
– ha en väl genomtänkt plan för vilka djurkategorier som ska köpas in, hur de ska transporteras till gården och hur de ska slussas in i besättningen.
- undvika besök
- vid besök: strikta besöksrutiner (personsluss, gårdsegna kläder/stövlar, möjlighet till handtvätt). Efter kontakt med klövbärande djur utomlands ska det gå 48 timmar före besök på gård i Sverige. Om landet har mul- och klövsjuka ska det gå 5 dygn.
- ha väl fungerande körvägar på gården