Ögonsjukdomar hos kanin
Allmänt om ögonsjukdomar
Bakgrund
Kaniner har stora ögon placerade på sidorna av huvudet för att ge ett så stort synfält som möjligt. Bakom ögat finns stora blodkärl som när kaninen blir upphetsad eller skrämd, trycker ut ögat en aning. Detta ger kaninen ett nära nog 360-gradigt synfält.
Kaniner ser inte så bra på nära håll. De har mer nytta av att upptäcka rörelser på långt håll och kunna ha koll åt flera håll samtidigt. Kaniner är bytesdjur så de måste ständigt vara uppmärksamma på faror som närmar sig.
Som många andra djur har kaniner ett tredje ögonlock som fälls fram från den inre ögonvinkeln. Normalt sett syns tredje ögonlocket inte så ofta men det hjälper till att skydda ögat och bakom det finns tårkörtlar.
Kaniner har till skillnad från många andra djur bara en tårkanalsöppning. Den ligger på insidan av det undre ögonlocket vid den inre ögonvinkeln. Tårkanalen löper från ögat precis över tandrötterna i överkäken ner mot nosen, går på vägen dit under framtändernas tandrötter och tömmer sig i näsborren. I början av tårkanalen finns en liten tårkanalssäck där tårvätska kan samlas.
Många sjukdomar kan uppstå i och runt ögat. De vanligaste beskrivs nedan.
Konjunktivit
Konjunktivit är sjukdomen som man i dagligt tal kallar ögoninflammation. Det är en inflammation eller infektion i slemhinnan runt ögat.
Orsak
Primära ögoninfektioner kan vara specifika sjukdomar som myxomatos (kaninpest), pasteurellos eller treponematos (kaninsyfilis). Vanligare är dock sekundära infektioner där bakterier får chans att växa till när något i ögat skadats eller inte fungerar som det ska.
Anatomiska defekter som felvuxna ögonhår eller hängande ögonlock kan irritera ögat och skapa grogrund för infektioner. Långhåriga kaniner kan få besvär till följd av päls som hänger ner i ögonen.
Kaniner med tandsjukdomar får ofta sekundära ögonsjukdomar när tandrötter trycker och täpper till tårkanalen eller ännu värre när infektioner i kindtändernas tandrötter orsakar böldbildning bakom ögat.
Miljöfaktorer som dålig hygien i buren med ammoniakångor från urinen som retar ögat, dammigt underlag eller allmänt undermålig ventilation, kan orsaka besvärliga ögoninfektioner.
Symtom
De typiska symtomen vid konjunktivit är att ögat blir rinnigt och kladdigt. Sekretet kan vara allt från halvflytande och ljust till ganska tjockt och gulgrönt. Det kan bli så mycket sekret att ögat klibbar ihop.
Det kan också bli svullet runt ögat. Ögonslemhinnan kan bli röd och synas mer än normalt. Man ser även ofta att ögonvitorna blir rödsprängda.
Kaninen kan vara till synes oberörd men man får räkna med att det kliar och irriterar i ögat. Har kaninen en kompis, kan den hjälpa till och putsa rent runt ögat.
Diagnos
Det brukar inte behövas några undersökningar med speciella instrument för att diagnosticera en konjunktivit. Veterinären ser ofta tydligt vad som pågår i ögat. Det är emellertid bra att ta en bakterieodling för att se vilken bakterie som växer och få besked om hur man ska behandla på bästa sätt.
Om man misstänker bakomliggande orsaker, måste man naturligtvis utreda dem. Är man till exempel orolig att kaninen har dåliga tänder, gör man en munhåleundersökning och röntgar tandrötterna. Det är även bra att kontrollera om det finns ögonhår, päls, hängande ögonlock eller annat som irriterar ögat. Man bör även utreda eventuella miljöorsaker.
Behandling
Vanligtvis räcker det med lokal behandling med ögondroppar. Har man tagit en odling från ögat, är det lätt att välja de droppar som ska fungera bäst.
I riktigt besvärliga fall kan man behöva komplettera med allmän antibiotikabehandling.
Om ögat är kladdigt måste man självfallet hålla det rent. Ibland kan man behöva klippa pälsen runt ögat, framför om pälsen är tovig och kladdig.
Skulle det finnas bakomliggande orsaker som tandproblem, felväxande ögonhår, ögonlock som hänger eller helt enkelt dålig miljö, måste man åtgärda dessa.
Förebyggande
Har man en kanin som är långhårig i ansiktet är det bra att klippa pälsen och hålla ögonen fria från päls. Man bör också ha koll på ögonlockens utseende, börjar de se ut som att de rullar sig inåt mot ögat, är det bra att en veterinär får titta innan problem uppstår.
Om man utfodrar en kanin korrekt är det mindre risk för tandproblem. Med rätt foder får man även den positiva effekten att kaninens immunförsvar fungerar bättre.
Epifora
Epifora betyder helt enkelt att ögat rinner. Diagnosen säger inget om orsaken till det rinnande ögat.
Orsak
De vanligaste orsakerna är tandsjukdomar där tandrötterna trycker ihop tårkanalen så att tårvätskan inte kan dränera sig i näshålan eller upprepade ögoninfektioner eller andra ögonsjukdomar som orsakat en svullen, inflammerad och hopklibbad tårkanal.
Miljöorsaker som dålig luft, ammoniakångor från en ostädad toa-hörna eller dammigt underlag kan också vara orsaker till rinnande ögon.
Symtom
Symtomen är enkla; ett eller båda ögon rinner så att kaninen ständigt är blöt under och framför ögat. Pälsen kan bli hoptovad, den kan lossna och huden under kan bli sårig och inflammerad.
Om ögat blivit infekterad till följd av tårflödet uppstår symptom som vid konjunktivit. Det kan också samlas kladdigt sekret i tårkanalssäcken. Om man trycker på huden strax under och framför ögat, kan sekretet pressas upp i ögat.
De flesta kaniner visar inga tecken på smärta eller obehag men det betyder inte att de är oberörda. Ständigt rinnande ögon är tveklöst obehagligt och sårig inflammerad hud är smärtsamt.
Behandling
I lindriga fall där man inte misstänker tandsjukdom som bakomliggande orsak, kan man behandla med ögondroppar i avsikt att öppna upp och få flöde genom tårkanalen.
Fungerar inte ögondroppar bör man försöka spola tårkanalen. Man går då in med en speciell kanyl i öppningen i den främre ögonvinkeln och spolar in koksaltlösning. Får man passage kommer lösningen att dränera sig i nosen.
I de fall när tandsjukdom är orsaken till de rinnande ögonen, är det svårare att behandla så att kaninen blir helt frisk. Man vidtar i ställer åtgärder för att minimera effekterna av de rinnande ögonen. Håller man rent och torrt runt ögat och behandlar huden med skyddande salvor, kan kaninen få bra livskvalité. Om kaninen har en partner som villigt pustar runt ögat, blir det mindre jobb för kaninägaren.
Förebyggande
Det man kan göra som kaninägare är att minska risken för ögonsjukdomar som gör att tårkanalen blir tilltäppt.
Har man en kanin som är långhårig i ansiktet är det bra att klippa pälsen och hålla ögonen fria från päls. Man bör också ha koll på ögonlockens utseende, börjar de se ut som att de rullar sig inåt mot ögat, är det bra att en veterinär får titta innan problem uppstår.
Om man utfodrar en kanin korrekt är det mindre risk för tandrotsproblem. Med rätt foder får man även den positiva effekten att kaninens immunförsvar fungerar bättre.
Hornhinnesår
Hornhinnan är en genomskinlig hinna som täcker ögat över regnbågshinnan och pupillen. Hornhinnan är en känslig struktur som är viktig för att synen ska fungera.
Orsak
Den vanligaste orsaken till sår i hornhinnan är traumatiska, det vill säga ögat har blivit skadat vid ett bråk med en annan kanin, om kaninen blivit skrämd och flytt i panik eller om kaninen fått något i ögat. Andra orsaker kan vara långvariga ögoninfektioner eller nedsatt tårproduktion.
Symtom
Eftersom hornhinnan är känslig, gör det ont när kaninen har ett hornhinnesår. Det ser man oftast som att kaninen kisar eller blundar med ögat.
Ibland ser man även grumlingar i hornhinnan, rödsprängda ögonvitor och svullna, röda slemhinnor.
Om hornhinnesåret uppstått till följd av infektion, kommer symtom som vid konjunktivit att ses samtidigt.
Diagnos
Det kan vara väldigt svårt att upptäcka ett hornhinnesår, framför allt om det är litet. Ett säkert sätt att hitta såret är att färga ögat. Man droppar i ett färgämne som spolas bort från en intakt hornhinna men som fäster in i ett sår. Fördelen med infärgningen är också att man ser hur stort och djupt såret är.
Om infektion föreligger, bör man ta en bakterieodling för att ta reda på vilken behandling som är mest effektiv.
Behandling
De flesta hornhinnesår läker med understödjande behandling. Det finns receptfria ögondroppar som skyddar hornhinnan och stimulerar läkningen.
Vid infektion behöver man behandla med receptbelagda ögondroppar som innehåller antibiotika. Har man gjort en bakterieodling, kan man sätta in korrekt behandling direkt.
Stora eller svårläkta hornhinnesår kan behöva mer speciell behandling som serum-behandling eller skrapning av hornhinnan.
Förebyggande
Det bästa man kan göra för att undvika traumatiska hornhinnesår är att ha kaniner som samsas bra och som lever i en trygg miljö utan vassa kanter eller föremål som sticker ut.
Det är också viktigt att söka veterinärhjälp direkt om kaninen får ögonproblem. Får kaninen behandling snabbt minskar risken att en infektion eller annan sjukdom i ögat leder till ett sekundärt hornhinnesår.
Sjukdomar inuti ögat
De sjukdomar som brukar förekomma inne i ögat på en kanin uppstår vanligen i linsen i ögat. Om linsen brister kan sjukdomen sprida sig till regnbågshinnan och främre ögonkammaren.
Linsen är den struktur i ögat som bryter ljuset som kommer in genom pupillen. Det gör att kaninen anpassar seendet till olika avstånd.
Orsak
Den vanligaste orsaken till sjukdom i linsen är parasiten Encephalitozoon cuniculi. Om kaninen blir smittad via moderkakan i fosterlivet har parasiten en förmåga att få fäste i linsen på fostret. Sjukdomen kan ligga vilande hela livet utan att kaninägaren vet något men när som helst kan den blossa upp och ge symptom.
Sjukdomar kan också uppstå om något penetrerar ögat och för in ett smittämne. Då handlar det nästan alltid om en bakterie av något slag.
Symtom
Det första kaninägaren ser är att pupillen på ett eller båda ögon blir allt mer gråvit. Kaninen kommer att se sämre och kan bli helt blind. Här kan sjukdomen stanna av och i bästa fall får kaninen inga andra besvär. Om sjukdomen fortskrider till det sämre kan linsen brista och innehåller sprider sig till regnbågshinnan och den främre ögonkammaren. Det i sin tur kan leda till ett ökat tryck i ögat med smärta och ett förstorat öga som följd.
För kaninägaren ser det ut som ett öga som blir allt mer grått, större och mer utstående. Ibland kan även blödningar ses inuti ögat.
Eftersom kaniner är genetiskt programmerade att inte visa hur sjuka de är och hur ont de har, ser man sällan allmänsymtom. De äter, hoppar runt och beter sig helt normalt.
Diagnos
Förutom fynden vid den kliniska undersökningen, bör man ta ett blodprov på kaninen för att se om den har antikroppar mot parasiten Encephalitozoon cuniculi.
Det är också bra att mäta trycker i ögat och färga hornhinnan för att se om det finns sår.
Behandling
Sjukdomar inuti ögat är svåra att behandla eftersom ögat är så avgränsat från resten av kroppen.
Om kaninen är positiv för parasitsjukdomen, bör man behandla med en lång antiparasitär kur. Tyvärr leder det sällan till att kaninen blir frisk men förhoppningen är att kunna hålla sjukdomen i schack.
Misstänker man bakterieinfektion, kan man prova antibiotikabehandling men risken är att man inte då heller får någon påtaglig förbättring. Det är svårt att ta en odling för att säkerställa vilken bakterie det handlar om och då får man heller inte veta vilken behandling som skulle vara mest effektiv.
Har linsen brustit och innehållet spridit sig i ögat, uppstår en inflammatorisk reaktion i ögat. En del veterinärer förespråkar stark anti-inflammatorisk behandling som kortison både lokalt i ögat och allmänt men riskerna för allvarliga biverkningar är stor. Man får helt enkelt bedöma från fall till fall om det är värt att försöka behandla medicinskt.
I många fall kan kaninen leva med en gråvit-färgad lins utan att behöva annan behandling än antiparasitär om det är befogat. Att se dåligt eller att vara blind, är sällan ett stort problem för en kanin i fångenskap, framför allt om den lever inomhus. Kaninen kompenserar med känsel, hörsel och lukt och ägaren kan anpassa miljön för att underlätta.
Om sjukdomen i ögat är smärtsamt, om trycket i ögat ökar om och man inte får resultat av behandling med ögondroppar och allmän behandling, måste man operera bort ögat. Det är en operation med god prognos om kaninen är frisk för övrigt och om den inte hunnit bli alltför gammal.
Förebyggande
Det enda sättet att förebygga parasitsjukdomen Encephalitozoon cuniculi är att testa avelskaniner innan de tillåts få ungar. Är båda föräldrarna negativa är risken mycket liten att ungarna blir smittade, framför allt av sjukdomsvarianten som påverkar linsen i ögat.
När det gäller andra orsaker till sjukdom inuti ögat, är de förebyggande råden mer allmänna. Med god skötsel som i största möjliga mån förebygger skador eller infektioner, kommer man långt. Skulle olyckan vara framme är det viktigt att inte dröja med att söka veterinärhjälp.
Texten är skriven av: Marianne Tornvall i mars 2021, veterinär på Mälaren Smådjursklinik