Gå direkt till innehåll

Fakta om projektet

Ansvarig på SVA

Porträtt av Emelie Pettersson
Emelie Pettersson Biträdande statsveterinär emelie.pettersson@sva.se 018-67 46 04

Huvudman

SVA

Samarbetspartners

Livsmedelsverket

Folkhälsomyndigheten

Finansiär

SMHI

Start/Avslut

2024 - 2024

Medlemmar

Anton De Jong

Emelie Pettersson

Josefine Elving

Kan framtida extremväder leda till fler utbrott av kryptosporidios?

Projektets övergripande mål är att undersöka klimatrelaterade riskfaktorer för att grödor kontamineras av parasiten Cryptosporidium 

Livsmedelsburna smittor kan få förödande konsekvenser för både folkhälsa och livsmedelsproduktion. Utbrott orsakar sjukdom och lidande hos de som smittas, stora kostnader för samhället och kan även påverka både livsmedelsproduktion och livsmedelssäkerhet negativt. Parasiten Cryptosporidium spp., som orsakar kryptosporidios, rankas i europeiska riskanalyser som den näst viktigaste livsmedelburna parasiten i norra Europa (Bouwknegt et al., 2018).  Cryptosporidium smittar fekal-oralt, genom oocystor som utsöndrats i avföringen från en infekterad människa eller infekterat djur. Mängden som utsöndras kan vara så stor som flera miljoner oocystor per gram avföring. Smittan kan överleva länge i miljön och så lite som 10 oocystor kan räcka för infektion. En vanlig smittkälla för Cryptosporidium är bladgrönsaker eller grönkål som förorenats under odling eller hantering. Det finns ingen effektiv behandling eller vaccin för kryptosporidios utan i stället behandlas infektioner understödjande (Fayer, 2008). Att identifiera eventuella smittkällor i syfte att förhindra smitta är därför centralt.  

Sverige har haft ett flertal stora utbrott av human kryptosporidios de senaste åren. 2010 skedde vad som hittills är det största utbrottet i Europa någonsin, när 27 000 människor smittades av kontaminerat dricksvatten i Östersund. Sedan dess har flera både större och mindre utbrott skett i Sverige som kunnat kopplas till kontaminerade livsmedel. Vegetabilier, så som grönkål och andra bladgrönsaker, har bedömts vara den gemensamma nämnaren i många av de senaste årens utbrott (www.folkhälsomyndigheten.se). Trots att ett specifikt livsmedel ofta kan identifieras så är det sällan kontaminationskällan kan hittas (Ahlinder et al., 2022). En teori är att avrinning eller översvämning från åkermark som gödslats eller kontaminerats av djur eller avlopp sprider smittan till grödorna. Som en följd av den pågående klimatförändringen kan vi räkna med ökad frekvens och intensitet av kraftig nederbörd i större delen av landet under såväl, vinter som vår och höst. Kraftiga regn leder i sin tur till ökad risk för ytavrinning från gödslade åkermarker och beteshagar samtidigt som händelser med höga vattenflöden och översvämningar blir vanligare. På detta sätt riskerar händelser där smittämnen som finns i naturgödsel eller slam från reningsverk sprids till sjöar samt vattendrag och därifrån vidare till odlingsmark och odlade grödor genom bevattning eller översvämmade marker bli vanligare. 2023 skedde ett multinationellt utbrott av kryptosporidios i Europa. Smittkällan kunde inte fastställas men ECDC ansåg att den troliga orsaker till utbrottet var de extremväder med skyfall och översvämningar som ägde rum i södra Europa sommaren 2023. Detta bidrar till att ytterligare öka behovet av att studera hur dessa faktorer påverkar livsmedelssäkerheten i syfte att genom ökad kunskap och relevanta åtgärder minska risken för smittspridning i ett framtida förändrat klimat.   


Sidan granskades senast : 2024-02-28